Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•då det heter: „Ingen främmande eller utländsk skall tillstadt eller
efter-låtet vara, att förresa till uppstäderna eller i bergslagen med någon
köpenskap etc.u. Icke desto mindre ses af konung Karl XI:s handels*
ordinantia af den 21 Mars 1673, § 4, „att främmande, tvärt emot de
förra handelsordinantier, det ena året efter det andra kontinuerligen
lågo och handlade“; hvilket ej allenast skett af en djerf laglöshet,
utan förmedelst regeringens egen tillstädjelse, som klarligen ses af
konung Karl den XI:s utfärdade resolution angående främmande
handelsmän och expediter, samt deras handelsfrihet, gifven Stockholm den 28
April 1687, hvarest det heter: „alla främmande handelsmäns vistande
samt handel och vandel här i staden, eller i andra orter och städer
här i riket, skall inskränkas och rättas, efter det som Sveriges lag,
hvar och en stads privilegier, handelsordinantierna af år 1617 och 1673,
så ock kongl. maj:ts med en eller annan utländsk potentat och
republik gjorde afsked och föreningar det föreskrifva och medgifva; men
andra Nb. interimsresolutioner och koncessioner upphöra“. På
hvil-ken likväl icke bör tros någon fullkomligare verkställighet mera efteråt
än förut hafva följt, emedan konung Karl XII år 1699 å nyo emot
expediternas handel i bergslagen utfärdade ett förbud, som hade den
bedröfliga verkan, att jernpriset inom fjorton dagar föll 10 daler k. m.
på skeppundet, eller något öfver l1/? riksdaler. I anseende hvartill,
och på samtliga kongl. kollegiernas föreställning detta förbud genast
blef upphäfvet, såsom för bergslagen i synnerhet högst skadligt, allt till
år 1723, då målet, som förr berördt är, öfverlemnades till
kommerse-deputationens och sedermera kongl. maj:ts eget afgörande, hvilket äfven
skedde, stapelstädernas handlande till ett fullkomligt nöje. Men
efter-lefnaden blef ändock lam i en sak, som med bergslagens undergång så
nära var förknippad, ty man finner ännu år 1731 Stockholms handlande
klaga, att de för utländska expediters skull måste gå alldeles under, då
de uti dem hade ständiga medtäfiare, och nationen en säker kontroll
uppå sina medborgare, hvilka likväl genom kongl. majrts bref till kongl.
kommerse-kollegium under den 26 Juli samma år blefvo derifrån
tem-ligen utestängda, och samma afsigt understöddes på andra sidan genom
19 och 20 §§ i det. för Göteborgs stad 1734 den 14 Okt. utfärdade
reglemente för handelssocieteten i Göteborg.
§ 19.
Produktplakatet och förbudet emot expediternas handel voro icke
förr utfärdade, än den i ofvan nämnda memorial anförda spådom
be-gynte ögonskenligen sannas, hvarom jemets underpris, som år från år
förvärrades, och bruksegares och arbetares förlägenhet och nöd gåfvo
ett bedröfiigt vittnesbörd, så att vid de följande riksdagar ständerna
finnas haft många bekymmersamma öfverläggningar om denna sak.
Der-med instämmer jemkontorets år 1747 af sekreta utskottet projekterade,
och af kongl. maj:t utfärdade privilegier, der det bland annat heter,
„att om jernet skall utgå till nuvarande låga pris och höga vexelkurs,
måste det medföra deras undergång, som af denna näring hafva sin
föda och rörelse“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
