Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tingen med de smärre svenska fartygen under och till 100 läster, hvaraf
antalet redan öfver 300 sig bestiger, eller ock de tvenne senare
saltsorter med franska eller skottska fartyg, såsom dessa länders produkt“,
så kan kollegium för ingen del se, att ju [icke] riket med tillräckligt
salt kan blifva försedt, med mera.
Säkrare dokument kan icke vara att tillgå i detta ämne. Här fä
vi rätt nu igen en underlig händelse. Kritikus säger: „det hände, att
riket var på dessa 14 månader försedt med ett mer än tredubbelt
antal af egna skepp och fartyg“. Af näst anförda stycke af kongl.
kom-mersekollegii bref ses tillökningen varit ifrån 177 till 348; men att 348
skall vara mer än tredubbelt emot 177 är en besynnerlig händelse, ty
emedan 531 är tre gånger så mycket som 177, så måste efter all
matematisk slutkonst 348 vara mera än 531, hvilket är orimligt. Och detta
var nu det ena kritici storverk.
Vidare säger kritikus, att i Oktober månad 1724 ifrån Stockholm,
Göteborg och Earlskrona 348 stycken stora fartyg från 100 till 300
lästers drägt voro i rörelse, men deremot berättar åter kongl.
kollegium, att svenska fartygen in alles ej voro flera än 348, med små och
stora i hela riket, af hvilka 300 voro under 100 lästers drägt. Jag:
medgifver gema, att de återstående 48 större alla voro i Stockholm,
Göteborg och Karlskrona; men deraf följer ändock, att 348 skall vara
lika med 48, som med den förra blifver en lika obegriplig
storverks-händelse.
Med dessa 348 stora skepp om 100 å 300 lästers storlek, säger
kritikus, att man kunde afhemta öfver 60,000 tunnor salt, men det
måste jag tillstå alldeles icke vara något storverk; ty för 348 sådana
skepp förslå 60,000 tunnor icke till barlast en gång; och om vi taga
200 till ett medeltal af dessa fartygs lästetal, så kan med 348 skepp
å 200 läster, föras 69,600 läster eller 835,200 tunnor, och således 12
gånger mera, än kritikus ment, och vi förmodligen den tiden af
portugisiskt salt behöfde, så att vi efter mitt begrepp kunnat äfven förse en
stor del af Ryssland med öfverskottet.
Det var icke dermed nog, att kritikus gjorde alla svenska fartyg,
små och stora, till saltdragare för de tre större stapelstäderna; han
skapar 300 stycken alldeles å nyo, hvilket är ett storverk, som vida
går öfver allt mitt begrepp. Ty efter kommersekollegii här ofvanföre
anförda berättelse till kongl. maj:t, voro svenska fartygen in alles ej
öfver 348, då de likväl efter kritici uppgift stego till 648, och således
300 mer än då någonsin, utom de utländska, voro till i Sverige.
„Hvad tycker nu min läsare om kritici berättelse angående
förloppet med produktplakatets utfärdande?“ Jag nyttjar här med flit
kritici egna ord, emedan de tyckas passa rätt väl på detta ställe: „har
han väl skrifvit sanning, eller har han stympat, vridit och förtydt rätta
sammanhanget derutaf?“ Huru står det nu till med kritikus?
Begriper läsaren honom? Jag ser åtminstone icke annat, än att han så
fastnat på sitt eget nät, att han aldrig kan blifva lös, och måste för en
så stor decouvert i osanningens rike göra sitt namn bland auktorer
odödligt för efterverlden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
