Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gats kan blifva oryggligare, än att en sådan genom författningar
upp-drifven rörelse måste hafva åstadkommit national förlust.
Ehuru man nn af detta hade fullt fog att sluta, det allt hvad
man härvid anför om nationens vinst genom frakter, måste vara i grund
falskt, så framt man ej ville påstå, att nationen på en gång och i samma
handtering kan hafva både vinst och förlust, måste likväl hos de fleste
dervid saknas den fulla öfvertygelse, som en eftertänksam läsare gema
åstundar, då han icke hafver tillfälle att sjelf arbeta sig djupare in uti
saken; hvilket jag så mycket mindre hör räkna läsaren till last, som
hvarken vederläggaren eller några andra i våra tider utkomna skrifter
finnas hafva nthenat detta vigtiga och grannlaga ämne.
Härtill hade jag hunnit i mitt svar, då jag fick om händer en
skrift, nnder namn af Yattuprofvet vid källan till rikets
van-magt. Jag drog ut med detta svar med flit, då jag för någon tid
fick höra, att utom den förra kritikus äfven en annan god vän ville
göra auktors källa med sin kritik den äran, [så] att jag på en gång
finge undfägna dem begge med sådant, som i hast vid en källa kunde
åstadkommas; men då jag tyckte, att det drog för långt ut på tiden,
och menigheten var nyfiken att se, huru leken skulle lyktas, beslöt jag,
att emellertid göra anrättningame efter dens smak, som jag hade att
göra med; icke desto mindre försäkrar jag, att den senare är äfven
ganska välkommen.
Att för hans skull göra helt nya anrättningar, blefve för
vidlyftigt; oförtänkta gäster få oförtänkta rätter. Jag skall likväl se till, att
jag kan längre fram i denna afhandling hedra honom särskildt med en
liten desert. Utom dessa tvenne äro väl några andra, som gripit an
auktoren, men med så litet fog och så ringa skäl, att det ej stort
intresserar läsaren [att] se några svar på deras skrifter, såsom tjenligare
till att roa visst slags folk än i så vigtigt ämne söka sanningen.
§ 35.
Ku till baka igen till saken, nemligen, att pragmatice bevisa, hura
nationen nödvändigt förlorat, oaktadt egna redare fått draga all frakten
till sig ifrån utländingen.
Ifrån den 10 Maj 1723 till den 30 Oktober 1724 forcerades
skeppsbyggnaden i Sverige från 100 till 348 större och mindre, och
byggdes således på samma tid 248 nya fartyg. Om vi nu antaga träet
med timmermäns lön på hvartdera i medeltal ej hafva gått högre än
4000 daler kopparmynt, hvarvid arbetaren gjort sig med egen kost 2
daler om dagen, stiga de på blotta träet använda dagsverken i det
minsta till 2000 på hvartdera fartyget, som för de på detta år nybygda
utgör 496,000 dagsverken, som landt- och timmermän försummade i
annat nyttigt arbete. Ponera vidare, att till skeppssmide in alles i det
minsta åtgått 50 å 60,000 dagsverken, repslagare-dagsverken 20,000,
segelsömmare- vid pass 10,000, som från de vanliga näringar ryckt
586,000 dagsverken på ett enda år.
Om nu dessa 586,000 dagsverken delas emellan 2000 man, si
hafva alla 2000 blifvit dermed i det närmaste hela året sysselsatte, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
