Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverige midt uti samma sekel intog det, som nu af engelsmännema
kallas New-Jersey och Pennsylvanien, och kom dymedelst in uti den
vest-indiska handeln; hvad täflan som var under denna tid båda dessa
kolonier emellan, och huru holländaren ännu sitter i besittning af länder
i Vestindien och förer derifrån en märklig mängd af socker och tobak.
När man nu tillika öfverväger, att holländska retorsionsplakatet
icke annat var än repressalier för svenska produktplakatet, och att det
sträckte sig lika vidt som det svenska tillika med dess förklaring af år
1726, i anledning hvaraf ingen svensk man får drifva handel med
andra än sina landsprodukter på Holland, och att holländska nationen
aldrig kan tros hafva vid dess utfärdande sysselsatt sig med idel
spegel-fäkteri eller förbjudit frakter till månen, då ingen tillbjudit sig dertill, (i
hvilken händelse det äfven för staten Zeeland varit onödigt att ifrån samma
plakat draga sig undan), — så är klart, att generalstatema dermed velat
göra afbräck i svenska handeln.
Philopater skrifver derom i sitt 15:de bref af tredje flocken bland
annat, då han förut yrkat, huru angeläget det vore, att få obehindradt
deltaga i frakter, äfven således: „till detta ändamåls vinnande, som
borde vara den förnämsta afsigt för rederierna, gör produktplakatet stor
skada, och på en gång förstör den vinst af holländska frakter, som
rederierna kunna gjort sig försäkrade om, hvilket ock skedde, i det
generalstaterna i Holland år 1725 utfärdade ett retorsionsplakat, som
afskär svenska rederierna frakter i Holland och dess kolonier, och ville
sätta stängsel för svenska rederierna att förblifva i Östersjön med
mindre fartyg, om icke egna saltskeppen voro, och de andra europeiska
magters lindrigare medfart emot svenska rederier, som äfven ega lika
magt med Holland att utfärda sådana retorsionsplakater emot de svenska
rederier. Sedan de utländska fartygen utestängdes, stegrades frakterna,
som väl riktade rederierna; men varorna blefvo deraf dyrare, hvilket
alla rikets inbyggare fingo betala, så att hvad rederierna vunno i högre
frakt, det förlorade andra rikets inbyggare, och är sådan hushållning
ett inbördes hökeri och skinneri, och ej för hela riket verklig nyttig
handtering“.
§ 44.
Pag. 22 talar kritikus om independens uti handeln, den han tror
bestå derutinnan, att Sverige för alla sina varor sjelft ut, och hemtar
till baka alla sina behof och nödtorfter. Independens i handeln är ett
talesätt, som minsta delen af oss ännu förstår rätteligen eller gjort sig
rediga begrepp om; åtminstone har kritikus icke ens förstått sig derpå.
Den består deruti, när ett rike har en säker och snabb afsättning, och
så föryttrar sina varor, att det i möjligaste måtto får ett naturligt värde
för dem, utan att aftnattas genom penningelån, underpris och tärande
räntor, och deremot lika behändigt för drägligt pris får sina behof
utifrån.
Det naturliga priset är icke något determineradt daler- eller
riks-dalertal, sådant som kongl. kommersekollegium föreslog på tjäran, utan
ett sådant, som i anseende till tillverkningsbesväret, handelsvinsten,
frakterna och varans behof i det närmaste håller alla skadeslösa; hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
