Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och kritikus med hela sin rangordning blifver en simpel kopist af
naturens och författningarnas verkningar på näringarna, utan att kunna gå
ett enda steg förut och säga, hvad rang någon näring kan få, utan att
hasardera det grofvaste misstag.
§ 89.
Trettonde momentet vill icke annat säga, än att vinningslystnaden är
naturlig hos hvarje näringsidkare.
Fjortonde har äfven sin riktighet, fast det är nog otydligt i en så
hufvudsaklig omständighet, som är grundvalen till flit och arbetsamhet
uti nationen, och finnes i 19 och följande §§ af Nationala vinsten
tydligare utredt.
Yid femtonde punkten har jag ingenting att påminna, mer än att den
strider emot slutmeningen i 12:te punkten.
I sextonde och sjuttonde går jag alldeles in med kritikus. Men den
adertonde kan — i anseende till den oriktiga supposition, som är hemtad
från tolfte momentet om näringarnas naturliga värde, och här näst förut är
„13. Vid alla näringar hafva idkarne till föremål icke allenast att få
sina behof förnöjda, utan ock att få något öfverskott, det de kunna spara,
livilket kallas vinst. Denna, jemnte behofven plägar gerna vara afpassad
efter hvars och ens näringsidkares omständigheter och lefnadsart“.
„14. En stat, som af egen botten icke kan frambringa allt hvad dess
invånare behöfva, måste skaffa sig det som tryter ifrån de stater, som hafva
sådant till öfverlopps, ty eljes verkar osäkerheten eller bristen pS,
bortbytandet af egna tillverkningar (d. ä. afsättningen) kallsinnighet och håglöshet vid
varutillverkningen, hvarigenom näringarna aftaga. äfvensom tillika bristen på
utländska nödtorftsvarorna, om den fortfar, kan blifva en orsak till folkhopens
minskning“.
„15 Då näringsidkarnes eller statens behof varda behörigen besörjda,
så väl i anseende till afsättningen af sina varor, som till inskaffandet af de
utländska, så ökar sig folkhopen i hvarje näring — om inga politiska hinder
ligga i vägen — ju större och säkrare vinster stå att i samma näring erhålla;
och tvärt om så minskar han sig i samma mån, som vinsterna varda små och
ringa“.
„16. Vinsterna i näringar kunna aldrig blifva stora och säkra, utan
att afsättningen blifver ymnig och viss“.
„17. Alltså måste, då näringsidkarnes behof varda behörigen besörjda,
folkhopen i en näring desto mera ökas, ju ymnigare och vissare afsättningen
kan vara“.
„18. När derföre styrande magten i en stat har vid alla tillgörande
författningar ögonen jemnt fästa på näringarna med den omsorg och
omvårdnad. som deras naturliga värde fordrar, och styra hela hushållsmaskinen så,
att afsättningen i hvarje näring är i möjligaste måtto ymnig och viss, samt
tillförseln af nödiga varor stäld på säkraste fötter, så öka sig alla näringars
folkhopar tillsammans tagne, (d. ä. hela statens folkmängd), utan all vidare
politins åtgärd, — — men da måste ock inga andra omständigheter ligga
folkökningen i vägen. — — Sådana hindrande omständigheter torde
auktor till äfventyrs funnit hos en och annan: men som andra för riket helt
nyttiga författningar torde hafva mött honom i sina till utländingens fördel
ländande afsigter, så har han fallit på det orådet att öfver hufvud förklara
krig emot alla våra hushålls- och handelsförfattningar på ett sätt, som är mera
larmande än farligt, i en tid, då riksens ständer med all sorgfällighet söka
att förbättra, men icke blindvis förkasta våra goda och för riket högst
nyttiga anstalter“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
