Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När man med uppmärksamhet läser igenom den tjugundeåttonde
punkten, måste man falla i förundran öfver kritici välmening för
produktplakatet, hvarest han tror, att vi genom denna kloka och högst
nyttiga författning kunna hjelpa oss i krig, sjöskador, missväxt med
flere olyckor, fast han strax derpå måste medgifva, att då några sådana
synnerliga svårigheter tima [för] riket, det blifver säkrast att upphäfva
den samma.
Jag måste tillstå, att vi icke hafva ondt efter goda
tandvärks-droppar, så länge ingen värk kännes i tänderna, men om min läkare
underrättar mig derom, att det är bäst [att] innehålla med deras bruk,
så länge värken varar, emedan de mera öka än lindra smärtan, så
nyttjar jag knappt det receptet mera än en gång, om det än aldrig så
mycket vore i bruk i England.
§ 95.
Hela den tjugundenionde punkten medgifver jag geraa, nemligen
att vår sjöfart genom produktplakatets åtgärd hunnit till den höjd, som
den tillförene, hvad skeppens och sjöfolkets antal beträffar, aldrig egt,
och vill tillika uppgifva ett välment förslag, huru den ännu inom få
år kunde tripleras, nemligen om ständerna skulle under namn af
sjö-fartshjelp åtaga sig en årlig bevillning af några millioner, och deraf
betala årligen 4, 5 å 6000 daler för hvarje fartyg, som nu inom 6 års
tid bygges, och (till att så mycket kraftigare upphjelpa våra rederier)
alldeles förbjuda utländingen att fara till Sverige, — som ej kunde anses
för något tvång, utan allenast „vilkor och förbehåll“, emedan han ntom
dess hade ändock frihet att segla omkring hela jordklotet, och genom
våra egna fartyg kunde lika väl föryttra i Sverige sina varor. Till
samma ändamål tjente ej heller litet att göra alla ut- och ingående varor
alldeles tullfria och hugna redarene utom dess med några betydande
exportpremier, för det de våga lif och egendom på sjön att afföra
våra tillverkningar, dem vi annars blefve förlägna med, och skaffa oss
„28. På sådant sätt äro vi med denna kloka och högst nyttiga
författning med Guds bjelp alltid i tillstånd att hjelpa oss ur de vidrigheter,
som krig, sjöskador missväxt m. fl. olyckor skulle eljest tillfoga oss; men om
någon synnerlig vidrighet skulle till äfventyrs härvid möta oss någon gång,
så kunde den bristande varan på liten tid tagas undan produktplakatet,
hvil-ken operation icke är så underlig, äfvensom den på intet sätt bevisar
produktplakatets skadlighet. England skall alltid haft för maxim, att så snart
någon nödtorftsvara trutit, af hvad orsak det vara måtte, utan hopp att egna
medborgare kunnat inbringa en emot behofvet deraf svarande myckenhet, så
hafva de undantagit denna vara undan sin navigationsakt för en kort tid, och
således öppnat en liten del af denna handels-damluckan, för att blifva försedde
med hvad de deraf behöft, men alltid förstått att på det sorgfälligaste täppa
henne till igen, så snart bristen upphört. Man har aldrig hört, att de
någonsin satt i fråga, om de skulle nedrifva denna dammen“*
, produktplakatets åtgärd har vår sjöfart hunnit redan till
den höjd, som den tillförene aldrig egt.––––-Huru rimligt kan då vara,
?•slst förflutna 40 åren och efter det svåraste krig, som Sverige
larer naiva fort, och som utsopade nästan allt vårt manbara folk, skola
kunna a e&er) naturlig styrka och utan någon synnerlig politiens åtgärd
uppbringa vår handelsflotta från 113 till 747 skepp“? [Jemför ofvan sid. 173, 174.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
