Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rikets hjelp genom ett naturligt finanssystem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det första, som nu kommer att undersökas är alltså: om ieke en
»ådan devalvaUon är omöjlig att verkställa. I sådan afsigt får jag förat
erinra, hvilket af ingen torde kunna nekas, nemligen att
banko-sedlame nu för tiden i all inrikes handel och rörelse ftro nästan det
enda gängse myntet, utom något litet slantar oeh pjeser till
skiljemynt, och att således de förändringar, som göras med sedlame, äro
med det samma gjorda nästan i hela rikets mynt; hvaraf äfven följer,
att i händelse några sådana författningar vidtoges, hvarigenom sedlame
ej med fördel vore brukbara uti näringar och rörelser, skulle riket på
en gång blifva alldeles utan penningar.
Demäst torde det mig kunna medgifvas, att räknevärdet på
sedelmyntet nu mera är till 100 procent förhöjdt emot det dalertalet
betydde år 1735 och den fömt gående tiden, eller, som är det samma,
[att] dalertalet på sedeln [är 100 %] försämradt
Jag förtalte mig, min läsare! detta är just det samma, som man
först torde bestrida. Jag får derföre lof att bevisa min sats.
Räknevärdet säges då blifva förhöjdt, när stämpeln på myntet innehåller ett
högre tal, än som efter förra vanligheten svarar emot dess invärtes
godhet.
Till exempel, när koppam i förra seklet först begynte att slås
till plåtar, utmyntades den till 187 Va daler på skeppundet, men från
1661 till 1665 slogs af lika mycket koppar 225, demäst 270, och
1675 300 daler, och findtligen i början af detta sekel 540 daler af
skeppundet, under hvilken tid (eller i ett sekel) räknevärdet förhöjdes
eller koppardalem föll inemot 200 procent. Det är: när man ville
till-handla sig ett skeppund koppar, som i början af förra seklet gälde
187 V* daler, måste man i detta erlägga derför 540 daler. Alldeles
samma sak är det med sedelmyntet; då det först begynte att utgifvas,
betydde hvaije daler ,/e riksdaler, men genom det banken begynte att
honorera dessa sina förskrifningar i svagare mynt, och till slut blott
med nya förskrifningar, var det oundgängligt, att dalemamnet på sedeln
måste försämras, det är: att flere sedeldalrar och mark nödvändigt
måste åtgå till en riksdalers eller ett skeppund koppars och alla andra
varors uppköpande, än af de första dalrama. Och måste det efter
handelns natur vara lika omöjligt att göra de första och nuvarande
sedel-dalrame lika sins emellan, blott derföre att de alla burit samma namn
af daler k. m., som det varit i förra seklet att för samma orsaks skull
vilja göra alla kopparplåtar och dalrar till enahanda. Att tala om 70
eller 80 marks kurs, eller att riksdalem säljes till 18 daler; att
debitera vexel-associerade till långt flera sedeldalrar, än stämpeln innehöll
på de utskeppade plåtame, och ändock påstå, att en sexdalers-sedel
betyder en sexdalers-plåt, och en niodalers-sedel en specie riksdaler,
är så obegripligt, att det omöjligen kan gå i mitt hufvud. Och än
mindre att läsa en af högsta magten nyligen utfärdad förordning, att
riksdalem gäller 70 mark eller 17Va daler i sedlar — och ändock
neka räknevärdet på sedeldalera vara förhöjdt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
