- Project Runeberg -  Politiska skrifter /
292

(1880) [MARC] Author: Anders Chydenius With: Ernst Gustaf Palmén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rikets hjelp genom ett naturligt finanssystem ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Man säger väl: det har ingen fara med kronan. Banken torde
väl alldeles eftergifva det mesta, eller åtminstone icke skynda med
betalningen.

Men tänk efter, min läsare! Sedelkapitaleraa, som kronan lånat
af banken till några hundra tunnor guld, äro nu icke uti kronans hand,
utan spridda in- och utrikes, och måste alla af banken honoreras efter
en och samma grund som alla andra sedlar; skall det ske efter 36
marks kurs, så måste banken för hvar niodalers-sedel gifva en
riksdaler specie eller dess värde; men då banken på ofvan berörda sätt
eftergifver sin rätt åt kronan, antingen till en del eller hel och hällen,
så har han för några hundra tunnor guld fått litet eller alldeles
ingenting i betalning af kronan, men måste dock, i ett utblottadt tillstånd
för de samma till sedelhafvaren erlägga dubbel reel betalning emot det
sedlame gält förut i någons hand.

§ 26.

3:o Är fällandet af kursen skadligt för privata, som äro
låntagare utur banken, och gör en märklig mannamån emellan den ena och
andra rikets undersåte.

Ty då alla andra, som hafva sedelkapitaler, genom kursens fall
få dem inemot hundra procent förbättrade, så förlora de, hvilka hafva
lån utur banken, i fall de uti sedlar nödgas återbetala sina lån med
lika dalertal, som de äro skyldige till banken.

Jag medgifver gema, att en del af dem vinglat sig i de
framflutna tider genom bankens lån till stora egendomar, och derföre
alldeles icke behöfde ömkas, men man bör ock veta, att det ingalunda
varit alla låntagares lycka. Jag vet många, som satt sin enda välfångna
egendom i pant i banken, och för det derpå lånta kapital uppköpt en
annan egendom, i en tid då de voro i högsta pris.

Få egendomar kasta af sig högre ränta, än årligen åtgått till
intresse på lånet; när nu hufvudstolen skall inbetalas, till hvilken ända
låntagaren nödgas sälja sin nya egendom, men priset på den, efter
kursen fallit under halfva värdet i dalertal, kan han med nya
egendomens värde ej betala mer än hälften af samma summa, som han till
dess uppköpande användt, och [måste] derföre sätta sin gamla
egendom i stället, hvilken — om den är lika stor som den nya — åtgår
hel och hållen att få dess skuld i dalertal uti banken betalt, och han,
som till äfventyrs oskyldigt och efter högsta magtens lof gått in i denna
handel, jagas från allt sammans, såsom sparf ifrån axet, blott genom
kursens reducerande.

Samma bedröfliga öde förestår ock oundvikligen alla privata
gälde-närer i hela riket, som under hög kurs kommit att göra lån eller nyttja
kredit, och ännu icke förmått förnöja sina kreditorer. Hvad jemmer
blir icke derigenom hos våra gäldbundne manufakturister, handlande,
bruksidkare, landtbrukare, handtverkare och allt fattigt folk, de må då
stå i skuld hos in- eller utländsk man, när de utom räntor komma att
erlägga till sina kreditorer dubbla kapitaler emot det de verkligen lånt?
Under det vexelkursen steg, gälde det kapitalisteme mest, de hade ock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:21:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/capolitisk/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free