Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rikets hjelp genom ett naturligt finanssystem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I fall banken ville realisera sedlar med pl&tar eller slantar, bör
det ftfven ske alldeles efter denna grund, ty då först, men aldrig
annars, åtnjuta unders&tar säkerhet på sin egendom, och den blandning,
som i kopparräkningen uppkommer emot silfret, är ej att likna emot
säkerheten, som annars aldrig vinnes. Jag tror äfven, att dessa små
olägenheter skulle drifva undersåtar att hvar på sitt häll förvandla sin
koppar i silfver och derigenom draga in silfverpenningar utifrån,
medan jag på andra sidan fruktar, att så stora införskrifhingsposter, som
af banken borde ske till att förvandla kopparn i silfver, torde höja
silfverpriset och tillskynda banken en betydande förlust.
Med allt detta må dock ske huru det vill, men det är högst
nödvändigt, att kopparmyntet ingalunda fastställes emot ett visst
riksdaler-tal, 1y då råka vi i samma villervalla, som vi voro i 1600-talet.
§ 35.
3:0 Atta lån, köp, kontrakter, dUr hvad slago a/handlingar det
vara må, som före år 4757 åro gjorda och ännu åro oUqyiderade, (vare
sig emellan banken och kronan, eller någondera af dem och privata,
eller ock privata sins emellan) borde atta utredas och liqvideras efter 36
marks kurs, — dock så att inga redan liqviderade mål må under hvad
sken som helst å nyo upprifvas och tvistiga göras. lien atta senare
afhantttingar, som ännu vara, böra honoreras efter den kurs, som vid
deras afdutande var, och på det derom ingen tvist eller rättegång måtte
uppkomma, böra alla senare årens kurser till ett medeltal för hvart är
uträknas, och genom en förordning notificeras samt till liqvidationsgrund
för de framfarna åren anbefallas, hvilket i synnerhet bör iakttagas vid
alla ännu kraft egande arbets- och förlagskontrakter.
Detta kan väl ej annat än af en del vinna mycken gensägelse,
men saken är alldeles grundad i naturen af ett rätt finanssystem. Ty
om all handel bör vara fotad på reelt [mynt], och kursen just är den
som utmärker, huru mycket reelt det accorderade dalertalet då
innehöll, så är ju ingenting billigare, än att hvar och en vid liqviden får
njuta kursen till godo.
Det kan väl icke nekas, att ju härigenom någon blandning uti
liqvidema uppkommer, och all spekulation att vinna genom stigande
eller fallande kurs [ej] på en gäng förfaller, men skall man för några
olägenheter förlora hela spelet? Det onda är gjordt. Att bota allt är
omöjligt, men att lemna det i sin förra oordning är för rikskroppen
och friheten dödligt. Att frukta för något bryderi och derigenom
förlora säkerheten, som är alla rörelsers lif, det vore att låta hellre
skeppet, som fått läck, gå i qvaf, än hafva besvär med pumpande och söka
rädda folk och besättning.
Till undvikande af många små liqvider kunna likväl de sedan
1757 skedda afhandlingar, som ej stiga till 10,000 daler k. m., alla
liqvideras efter den kurs, som på det i första punkten föreslagna
sättet blifver faststäld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
