- Project Runeberg -  Politiska skrifter /
306

(1880) [MARC] Author: Anders Chydenius With: Ernst Gustaf Palmén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rikets hjelp genom ett naturligt finanssystem ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tinnor guldte skuld uti banken, och nationen dignar under blotta
erläggandet af räntor derför. Ju förmögnare banken alltså blefve, ju
snarare kunde han på en sådan grund realisera sina sedlar och
krediten återställas, och ju lättare kunde banken eftergifva sin fordran hos
kronan till samtlige undersåtarnes lisa, som i annan händelse
utmärg-, lar oss och våra barn, gör alltid våra bevillningsfrågor svåra för
högsta magten och förhatliga för nationen.

6:o Äro sådana slags bankrutter och långt större och
våldsammare icke ovanliga i Sverige eller andra riken, utan att [samma länder]
derföre förlorat sin kredit. Jag vill blott anföra tvenne exempel.

Mynttecknen, som voro stämplade till 1 daler silfvermynt,
förlorade väl i handel och vandel ansenligen af sitt stämplade värde, så
att varorna, som köptes med mynttecken, blefvo 2 å 300 procent i
dalertal uppstegrade, men högsta magten slog sjelf dem öfver 1000
procent neder på ett år, och gjorde med det samma på en gång många
kapitalister till tiggare. Men just då och derigenom vann riket sin
kredit.

Deremot talas nu intet om sedelns nedslående eller allra minsta
försämrande, utan endast om bibehållandet af det värde, som den
redan verkligen, såsom nästan rikets enda nu gångbara mynt, i handel
och näringar eger. Då slogos mynttecknen på en gång ned till 7*«
värde af sin pregel, men sedeln, om man ock jemförde den emot vår
bästa daler efter 1715 års myntställning, ej öfver hälften af sin
primitiva betydelse, ehuru det är förut bevist, att den från början ingen
visst utstakad betydelse haft; och likväl säger man sådant vara
oer-hördt

Banken i Frankrike lyktade vid pass samma tid sina operationer,
som Sverige slog ned sina mynttecken. Men på hvad sätt? Jo med
en bankrutt af 3000 millioner livres eller efter svenskt räkningssätt

20,000 tunnor guld, som utgör vid pass 50 gånger så stor summa, som
hela vår sedelstock är in alles, hvarigenom kronan slapp på en gång
sin skuld. ■■

Mån Frankrike efter denna bankrutt icke haft säkrare kredit än
förr? Eller hvarföre utropar man det säkraste medel till härställande
af en rätt kredit, som grundar sig på soliditeter, såsom det farligaste
för den samma?

Svenska sedelmyntet förlorar genom denna författning ingenting
af sitt nuvarande värde; allt hvad det förlorat, är förr skedt. Och den
måste af oss vara allt för enfaldig och lättrogen, som låter inbilla sig,
att ut- eller inländsk man, som nu innehafver sedelkapitaler, har
verkligen gifvit 1 riksdaler specie eller en niodalers-plåt för hvar
niodalers-sedel eller varor till deras värde; likväl blygas de ej att påstå sådant
af banken.

Det är ingalunda deras rätt, hvilka nu innehafva sedlar, som ge-,
nom en stadgad kurs blifver beröfvad, utan hela nationens. Att nu.
genom nedsättande af kursen skaffa nationen sin rätt, och derigenom
decouragera näringarna, blifver efter min tanke det äfventyrligaste
af allt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:21:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/capolitisk/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free