Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i Dagligt Allehanda 1778 och 1779 om husbönders och tjenstehjons naturliga rätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3) Om hr kyrkoherden tror, att det ordet ackord kan blifva möjligt
till mera än namnet, enär förrådet af en nödvändighetsvara, som utrikes är
förbuden till export, hemma är så ringa, att icke mera än halfva delen af
de behöfvande kunna få deraf, och om icke beting i sådant fall liknar i
mycket de händelser, då en karl i England till häst med uppspänd pistol
ackorderar med den resande om hans ur eller pung?
4) Om uti så beskaffade mål det är bättre att regenten skiljer mellan
sina undersåtar, eller att endast den rike som kan betala öfverpris
bibehålies, men de andra undergå?
5) När ett folk gått utur statu naturali in i societet, om hr
kyrkoherden tror menniskors naturliga rätt vara trädd för nära dymedelst, att
regenten föreskrifver vissa små inskränkningar, samt om statens välstånd i
allmänhet, på sådant sätt vunnet, icke redunderar tillbaka med sin välgörande
verkan på hvar och en af lemmarne i högre mån än mot de redan nämnda
inskränkningar svara kan?
Med anledning af denna uppsats insände Chydenius till Dagligt
Allehanda för den 7 Jan. 1779, n:o 4, följande
Svar på kritiken i Dagligt Allehanda N:o 298 af den 30
December emot skriften rörande Husbönders och
tjenstehjons naturliga rätt.
Tack min herre, som bevärdigat mina tankar med någon kritik.
Jag betygar heligt, att jag ingenting högre önskade, än att
tjenstehjo-nens, de värnlösaste medborgares rätt blefve både med och mot
ventilerad, ty just derigenom skall med Guds hjelp deras dag en gång
uppklarna. Men hvad är det min herre kritiserar? Mina slutsatser
till tjenstehjonens försvar, men icke de grunder, hvarpå jag bygt dem.
Förstod min herre dem icke? eller hade min herre icke tålamod att
läsa igenom dem? eller voro de för svåra att häfva öfver ända? Lika
mycket hvilketdera måtte händt, hade herr kritikus bort veta, att så
länge de stå orörda, så göra slutsatserna sig sjelfva och gå ingalunda
öfver ända med några illa tillämpade infall och orimliga liknelser.
Herr kritikus lärer se sig föranlåten att för allmänheten snart
återkalla sina svåra beskyllningar emot min frihetsprincip att
öfverens-komma med tjenstehjonet om lönen för dess arbete, då man i
vänlighet underrättar honom derom, att kongl. rådkammaren i sitt med
mognaste granskning författade projekt till en förnyad tjenstehjonsstadga,
i 1 och 2 §§ fastställer emellan husbonde och tjenare en nästan
likadan och lika vidsträckt frihet. Mig tillkommer ingalunda den
heder att hafva varit auktor för denna frihetssatsen. Den har, långt
förr än jag i detta ämne satt pennan på pappret, hunnit upp till
tronen, och genomträngt en vis och skarpsynt regents hjerta till
förbarmande emot sina tryckta undersåtar. Den är bland annat för flere år
sedan med oryggliga grunder bevist af herr adjunkten Barchäus i sitt
belönta Svar på kongl. vetenskaps akademins fråga: Huru Sveriges
ringa folkhop kunde bäst användas? som är tryckt 1772. Den
efter-lefves i all sin vidd i alla lyckliga stater i hela Europa, och är det
alldeles omöjligt för ett rike att utom den kunna behålla sitt folk och
vara lyckligt. Men att den hos oss ännu icke allmänt vunnit burskap,
derom vittnar beklagligen ej allenast min herres kritik, utan ock hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
