Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenii till Göteborgs Kongl. Vetenskaps och Vitterhets Samhälle insända sjelfbiografi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kets wanmagt 700 D:r K:rm och f5r min Finance piece 400 D:r. Se
här äro för Gud och mitt samvete alla de rikedomar jag såsom Auctor
förwärfwat.
År 1750, då den glftdietidning wäntades om då warande Hennes
Kongl:a Höghets nu mera Kongl. Maijrsts Encke Drottningens lyckeliga
nedkomst, som skedde med Prints Fred: Adolph, blef jag nödgad, at
wid denna Högtidelighet hålla et tal i Synodal Auditorio i G:Carleby
såsom student, hwar wid jag til åhörarenas fulla nöije bewiste Finnars
flor under Sweriges Crona.
Jag beswarade på wanligit sätt under Divise trenne Kongl.
We-tenskaps Academiens förestälta Premie frågor, och täflade twå gångor
om högsta prisen. Den första war Oeconomisk, om orsaken til måssa
på Ängar, samt huru den bäst kunde förekommas? hwar wed eij
annat än at mitt swar inkom 2 a 3 dagar försent satte mig utur
com-petence, af den mig annors til hörande gull jettonen. Swaret blef
trykt tillika med premie swaret och et annat, som jag wil minnas af
Kyrckoherden Hederström, och oss hwardera tildelt et accessit.
Den andra war Mechanisk: Om wåra wanliga Kärror kunna så
förbättras, at man på dem med lika lätthet kan framföra 70 lff, som
nu annors 40. Här blefwo afl:e H:r Dir Faggott och Doct: Gadolin
mina medtäflare, då den förra want prisen såsom eij allenast
Academiens Ledamot, utan och beslächtad i Kongl. Wetensskaps Academien,
men med hwad rättwisa kan af kännare bäst dömmas, halst om det
inträffade, at frågan af honom eller hans wänner blifwit i Kongl.
Weten-skaps Academien proponerad:, emedlertid tildömde doch Academien
äfwen nu som förra gången mig jemte Doct: Gadolin et accessit, och
beslöt at trycka dem båda jemte premie swaret. Då likwäl Gadolin
återtog sitt swar och mitt följer H:r Faggots.
Den tredie war Politisk, Om orsaken til Swänska Folckets
utflyttning, och huru den kan förekommas, där war jag äfwen en i bland
några och 30 medtäflare. På detta swar arbetade jag owedersägeligen
aldra mäst emot de förra, men just därföre kunde det aldra minst
komma i consideration; målningarna woro för fria, för mycket
påtage-liga, de dugde intet. Patrioten fick den tiden knapt låf at täncka på
Rikets refwor, än mindre tala och skrifwa om dem, sådant war
oär-hörda saker, om det eij skedde at favorisera någon förnäm herre i
sina afsichter, eller at slå föttema undan något Partie, men det
trycktes icke des mindre 1765. på mitt egit förlag med Dedication till
Riksens Högl:a Ständer.
Sedan den wed 1756 års Riksdag med alfware upwäkta frågan,
om flera Stapelstäders inrättande i Riket hade wid den påföljande 1762
Års Riksdag blifwit genom utdelande af flera tunnor Guld af de
opponerade partierne drefwen til yttersta spetsen, men äudoch måste stanna,
beslöt dåwarande v: Landshöfdingen i österbottn och Lagman Joh:
Mathesius, at emellan Riksdagarna på en allmän landtdag i Gamla
Carleby 1763 eij allenast närmare förena österbottns Städer med det
omkring liggande landet, at wed på följande Riksdag gemensamt
arbeta på den förr begjärta Seglations friheten, utan ock at bewäpna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
