Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
midt finner man ett år 1863 uppsatt, med slagverk försedt ur
hvars tafla krönes af en kunglig krona oeh omgifves af
tvänne kvinliga sinnebilder i basrelief, den ena gudinnan Themis,
med vågskålen och svärdet, hvilande sig mot stadens vapen,
den andra Nemesis med måttbandet och spiran. Gruppen har
dessutom en del andra attributer såsom merkuristaf, treudd,
ymnighetshorn o. s. v.
Samtliga fasaderna prydas dessutom af pilastrar, en
mellan hvarje andra och tredje vånings fönster, hvarjämte ofvan
södra fasadens ingång befinnes en röd marmorskifva, som i
förgyld inskrift har: .
A:o MDCCCXVII.
Det inre företer intet anmärkningsvärdt. Såväl stora
rådhussalen som alla öfriga rummen utmärka sig för en i vår
tid högst ovanlig enkelhet.
På undra botten inrymmas rådhuskansliet,
kommunal-och kronouppbördskontoren samt den år 1807 inrättade
poliskammarens ämbetsrum och vaktkontor.
Andra våningen bereder rum åt magistraten,
drätselkammaren samt första, andra och tredje afdelningarne af
rådhusrätten, vidare kontor för auktuarierna, stadskamrern,
stadskassören och sterbhusnotarien. Öfriga stadens tjänstemän ha sina
lokaler i tredje våningen.
Trots den anmärkta enkelhet, som visar sig äfven i
byggnadens yttre, är Göteborgs Rådhus, tack vare det sannt
konstnärliga i dess formgifning, en ren typ för ädel och skön
arkitektur och torde i ästetiskt hänseende näppeligen öfverträffas
af någon annan af stadens såväl offentliga som enskilda
byggnader.
Vi ha nu hunnit till stadens centrum: Gustaf Adolfs
torg, hvilken benämning Stora Torget fick efter år 1854, då
man här uppreste hjältekonungens kolossala staty i brons.
Densamma, som är ett berömdt mästerverk af Fogelberg,
gjutet i Miinchen den 12 Maj 1853, föreställer konungen,
utvisande det blifvade Göteborgs läge. Statyn är placerad på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
