Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stycke, men torn och klockor hade hon dock, och tid efter annan
försågs hon med diverse till- och utbyggnader — om till
prydlighetens förhöjande veta vi ej.
Något mästerstycke i byggnadskonst är ej heller den
nuva-varande kyrkan, hvilken, då den förut vargnde eller f. d. kölnan
slutligen måste nedrifvas, uppbyggdes under åren 1812—14 af
medel, som hufvudsakligast erhållits genom frivilliga gåfvor af
stadens innevånare. Hon ligger tätt öster om den förra och är
uppförd i den vanliga landskyrkostilen: ett långhus med
rundbågade fönster och ett fyrkantigt lågt torn, som öfverst har ett
kors. Tornet är blott af trä, men plåtbeslaget. Själfva kyrkan
däremot är af sten. Hon håller i längd 28 3/-± meter och i bredd
12 meter. Hennes inre är lika enkelt som hennes yttre. I
mellersta korfönstret har man anbringat ett allseende öga, och
där-nedanför står altaret med ett förgyldt krucefix, arbetadt i trä.
Altaret prydes vidare af ett par antika silfverljusstakar och en
dito armstake. Men det är också allt. Äfven predikstolen är
hållen i den gamla och tunga stilen med det oundgängliga taket,
som här har ofvanpå ett par cheruber och under en dufva i
förgyldt snideri. Till predikstolens prydnader höra äfven ett allseende
öga och några andra symboler för det gudomliga. Den lilla orgeln
är förfärdigad af P. Z. Strand och invigdes den 21 November
1824. Den har sin plats å en rymlig läktare, som är kyligt
pärl-färgad. Annars äro tak, väggar och bänkar hållna i visserligen
ljusa, men dock milda färger. Taket är platt och har en
indelning snarlik kasetter.
Från den gamla kyrkan har man bibehållit tvänne mindre
tornklockor. På den större står:
När jag ljuder, sägom tå,
Låtom oss samhälligt gå
Till Guds hus och kyrka,
Hören aktsamt Herrans ord,
Gån med vördnad till hans bord,
Eder själ till styrka.
Invid kyrkan ligger en mindre tvåvåningsbyggnad, som
skiljer sig från de öfriga genom sin ljusgrå färg. Det är
prästbostället. Här bodde Willin i världen, deu omtyckte predikanten
och varmhjärtade barnaläraren, och här hade också under något
mer än ett tiotal af år pastor Erik Wallerius sin bostad. Till
denna byggnads minnen hör födelsen af en pilt, som i dopet
undfick namnet Johan David. Det var den 13 Januari 1776, som
han för första gången skådade världens ljus. Längre fram i tiden
värdt han känd som en präktig sångare, en glad skald och pligt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
