34 (Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - I. Den nya riksstyrelsens förutsättningar och grundläggning (1523—1538) - myntväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skillnad dem emellan. Denna berodde ingalunda på skillnaden
mellan konungens privata inkomster och kronans. Räntan från
arfvegodsen ingick till uppbördskamreraren i den allmänna
kammaren. Den började visserligen rubriceras för sig i
uppbördsregistret[1], men detta föranleddes helt naturligt af själfva
jordnaturens egendomlighet. Däremot fanns ingen anledning att i
fråga om inkomsternas användning skilja mellan konungens
enskilda och kronans, då bådadera i lika oinskränkt grad stodo till
hans fria förfogande och riksstyrelsen sammansmälte med hans
personliga hofhållning. Konungens egen kammar synes närmast
hafva varit en skattkammare i egentlig mening, dit öfverskott
från allmänna kammaren kunde öfverflyttas, och dit naturligtvis
också, om konungen så fann lämpligt, direkta inkomster kunde
indragas, samt hvarifrån i fall af behof ett tillskott till den
allmänna kammaren kunde lämnas. Den stod under konungens
omedelbara och personliga vård. Några räkenskaper för den
känner man icke.

Myntväsendet intog en egendomlig ställning inom
finansförvaltningen. Myntningen öfverläts åt myntmästare genom
skriftliga kontrakt, som bestämde, hvilka myntsorter som skulle slås,
deras skrot och korn, hvilket antal mynt af hvarje valör
myntmästaren skulle leverera på silfvermarken, och hvilken lön han
skulle få räkna sig till godo[2]. Myntmästarne skulle enligt
kontrakten aflägga räkenskap, och flera kvitton på sådana inför
konungen och hans tjänstemän aflagda redovisningar äro i behåll[3].

Myntningens anordning kan här lämnas å sido. I
administrativt-organisatoriskt hänseende märkes, att de myntade
penningarna visserligen i regel torde hafva ingått till kamrerarne i

[1] Redan i 1529 års uppbördsräkenskap äro några poster afskilda under
rubriken »Min herris arf och eget», i 1530 års undervisning om räntan står
under öfversikten öfver fogdarne en särskild afdelning af »vår nåd. herres egna
fogdar», och i 1536 års uppb. reg. rubriceras särskildt »uppbörd af v. n. herres
egn(a) gods».
[2] Forssell, Anteckningar om mynt etc. (Historia, II), s. 44—60).
Kontrakt med myntmästare af 1523, 1524, 1527, 1529 i GR I: 142, 206, IV: 331,
VI: 10, 14. I Tyskland plägade furstarna under Medeltiden öfverlåta
myntningen åt ett slags entreprenörer, Schröder, s. 188, 519 f., 586.
[3] GR VI: 337, VII: 197, 200.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/centrorg/0062.html

		Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden / 34 (1899) Author: Nils Edén Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|