- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
147

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen - föga motsvarighet i den faktiska ordningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konstateras, att de vid tiden för registrens tillkomst genom olika
uppdrag voro förhindrade att göra tjänst vid hofvet. Så är
förhållandet med den fjärde af sekrete råden, Gabriel Kristersson,
med Sten Eriksson, kammerlin och den främste af
rådsförvanterna näst sekrete råden[1], med kanslern Nils Gyllenstjerna[2], med
underhofmästaren Gustaf Fincke[3].

Ej heller dessa hofregister få alltså uppfattas såsom
öfversikter öfver den faktiskt arbetande centralförvaltningens
organisation. De ådagalägga i och för sig endast, att det stora
organisationsprogrammet i teorien fasthölls.

I det praktiska statslifvet finner man ej heller nu några
åtgärder för dess realiserande.

Af ämbetstitlarna synes kammerlin lika litet vid denna tid
som förut hafva varit i bruk. Hvarken kammerlin eller
underkammerlin omtalas annorstädes än i registren.

Däremot förekommer verkligen nu, vid midten af
1560-talet, någon gång titeln öfverste hofmästare, och i
öfverensstämmelse med de tidigare projekten är det Per Brahe, som för
den[4]. Men någon hans tjänstgöring såsom hofmästare kan icke
spåras.

Något mera framträder det lägre hofmästareämbetet, det,
som i mera egentlig mening var förbundet med hofvet. Det
innehades under Eriks senare år af frälsemannen Krister Persson[5].
De fåtaliga underrättelserna medgifva icke någon säker inblick i
detta ämbetes ställning, men det vill synas, som om Krister
Persson faktiskt kommit att göra tjänst ej blott vid ledningen af
själfva hofstaten, utan ock i allmänna regeringsärenden[6]. Den


[1] G. Kristersson och S. Eriksson blefvo år 1563 på resa till Hessen
fängslade i Danmark och kvarhöllos här ända till 1565. Westling,
Sjuårskriget, s. 13; SRA II: 130.
[2] Se nedan kap. II.
[3] Han var ståthållare i Finland, Stiernman, Höfdingaminne, II: 346;
bref till honom i RR, passim.
[4] Så i P. B.s fullmakt och instr. såsom krigsöfverste af 11/3 1565 —
»sekrete råd och hofmästere» —, RR, och i en skrifvelse från sekret. Olof
Larsson af 10/11 1567 — »K. M:ts och Sveriges rikes näste råd och Sveriges rikes
hofmäster» —, Kansliets bref, RA.
[5] Han omtalas i Eriks dagbok f. 1566 25/7 såsom »magister aulæ», 23/8
såsom »oeconomus» (Monum. pol.-eccles., s. 233, 239). Bytesbref f. Kr. P.,
hofmästere, af 16/8 1567, Erik XIV:s koncept, RA. Jfr Silfverstolpe, s. 311, not 3.
[6] Se ofvan anförda anteckn. i Eriks dagbok äfvensom andra af 1/4 och
15/5 1567 (U. U. B:s handskriftsaml., E. 281), samt skrifvelser, som på kon:s
order aflåtits af Göran Persson och Krister Persson rörande
regeringsärenden, Sk. H. IV: 79 ff. I den redogörelse, som efter Eriks afsättning uppsattes
ang. missbruken under hans regering, framställes Kr. Persson såsom en af
kon:s mest betrodde rådgifvare jämte G. Persson, SRA II: 325, 335, 340.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free