Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det hittillsvarande styrelsesättet måste öfvergifvas och en ny
ordning uttänkas.
Ett försök att lösa denna uppgift innehålla de stadgar, som
under våren 1587 uppgjordes i Vadstena och några månader
senare, när underrättelse om Sigismunds val anländt, efter en
sista revision beseglades af Johan och Sigismund i Kalmar samt
med anledning däraf plägat benämnas Kalmare stadgar[1]. De
skulle träda i kraft, när Sigismund bestege äfven den svenska
tronen, och reglerade det förhållande, som då skulle uppstå mellan
hans två riken, fastslogo garantier för att Sveriges intressen skulle
blifva tillgodosedda samt bestämde organen och formerna för
dess styrelse.
Under konungens vistelse i Polen så väl som när han var
närvarande i Sverige skulle Sverige styras genom förnämliga
svenska män, sju till antalet, som kunde tagas inom eller utom
råds, och af hvilka konungen skulle utnämna sex, hertigen af
Södermanland den sjunde. De borde hvart annat eller hvart
tredje år ombytas[2]. Denna bestämmelse afsåg enligt
motiveringen att förebygga misstankar mot regeringsherrarne för
inbördes stämplingar och själfsvåld; faktiskt innebar den, att
aristokratien i sin helhet, såsom stånd, sattes i besittning af makten.
Alla ärenden skulle behandlas af regeringen gemensamt och
afgöras efter majoritet, således, om så behöfdes, genom
omröstning[3]. Regeringen organiserades alltså fullt kollegialt.
Landskapen skulle styras af förnämliga ståthållare, och bland rikets
mest framstående män skulle utses innehafvare af de
allmänneliga riksämbetena[4], drotsens, marskens, kanslerns och amiralens[5],
som skulle förvaltas efter lag och häfd. Förhållandet mellan dessa
ämbetsmän och regeringskollegiet reglerades dock icke, och de
förra fingo ej någon särskild plats i det senare. Ej heller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
