- Project Runeberg -  Sverige på kongressen i Wien 1814-1815. Historisk avhandling /
25

(1883) [MARC] Author: Ernst Carlson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ludvig XVIII så nära om hjertat1). Metternichs förslag om
det franska sändebudets inträde i komitén bestreds derföre på
det lifligaste af Ryssland och Preussen och syntes fallet. Men
Talleyrand var ej den, som släppte ett tag han ansåg sig nära
att vinna. Han förmådde Castlereagh, som blifvit retad af den
höga ton Ryssland och Preussen anslogo, att upptaga en tanke,
som Talleyrand redan förut framkastat, men som då hade synts
den ädle lorden alltför djerf, tanken på en konvention mellan
de tre vestmagterna för att kraftigt understödja hvarandras
af-sigter2). Endast på detta sätt kunde under dåvarande
omständigheter, sedan alla dittils gjorda ansträngningar visat sig
fruktlösa, ett afgörande af denna invecklade fråga framkallas.

Talleyrands tanke kom hastigt till utförande. Den 3
Januari 1815 ingingo Frankrikes, Englands och Österrikes ledande
ministrar ett fördrags), deri de tre magterna förbundo sig att
ömsesidigt bistå hvarandra med en styrka af 150,000 man, om
någon af dem i följd af deras gemensamt uppstälda, rättvisa och
billiga förslag blefve angripen eller hotad. De tre magterna
uttryckte derjemte sin afsigt att tillse, det Parisfredens
bestämmelser på ett mot deras sanna ändamål och anda möjligast
svarande sätt blefve uppfylda. Bayern, Hannover och Holland
skulle inbjudas att biträda förbundet. Talleyrand ville till och
med, att man skulle försäkra sig om bistånd af Porten, äfvensom
af Sverige. Detta sistnämda förslag strandade dock mot
betänkligheter hos Ludvig XVIII, som ännu ej var rigtigt på det
klara med sin ställning till den svenske kronprinsen 4).

Förbundet af den 3 Januari var egentligen defensivt, men
från försvar hade man lätt kunnat öfvergå till anfall.
Karak-teristikt är det sätt, hvarpå detsamma åstadkoms. Medan
festerna i oafbruten rad aflöste hvarandra och förhandlingarna
tycktes gå sin vanliga, långsamma gång, togo de tre statsmännen
i djupaste hemlighet detta steg, som allvarsamt hotade Europas
fred. I den sammankomst, som den 3 Januari hölls af de fyra
magternas komité, föreföll ingenting som kunde tyda på en nära
förestående brytning. På aftonen samma dag gaf lord Castlereagh
en bal, der en af hans sekreterare hade i uppdrag att föra de

’) D’Haus8onville, Le Coogres de Viennes (Revue des deux Mondes 1862)
III, 368 o. f.

2) Talleyrand till Ludvig XVIII den 4 och 6 Januari 1815. Pallain.

3) Tryckt hos D’Angeberg 589 o. f.

4) Ludvig XVIII till Talleyrand den 15 Januari.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cewien/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free