Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. De övervägande mytiska konungarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
namn på köldväsen (isjättar och dylikt), i
Visbursagan peka namnen på den övergivna (första)
hustruns söner i samma riktning. Efter all
sannolikhet ha vi här tre på olika sätt utvecklade
former (»varianter») av en och samma sägen.
Och det är väl troligt, att denna sägen
ursprungligen varit en mytisk berättelse om
personifikationer av sommaren (växtligheten) och vintern
(kölden), och dessa personligheter ha väl då varit
guden Njord och hans gemål, jättedottern Skade.
Åtminstone namnet Vanlande (som kan betyda
»vanernas landsman», »vanlänningen») tyckes
syfta på Njord. Namnet Visbur (= »den vise
sonen») kan vara en omskrivning för Frey. Vi
böra erinra oss, dels att Frey har först
jämförelsevis sent (men väl ändå före vikingatiden) blivit
en från Njord skild gudomlighet, dels att också
Frey (i den yngre myten) uppgavs vara gift med
en jättedotter.
Berättelsen om Domaldes död — att
svearna under en långvarig hungersnöd offrat honom
för att sålunda blidka gudarna — har måhända
(som Schück tror) uppkommit genom omtydning
av en gammal, regelbundet återkommande religiös
ceremoni. Men i och för sig stämmer berättelsen
ganska väl med det, vi från andra håll känna
om våra förfäders och deras stamfränders (t. ex.
grekernas på den homeriska tiden) djupt rotade
föreställning, att folkets öden berodde på gudarnas
välbehag eller misshag mot dem, som för tillfället
härskade i landet; ytterligt svåra tider krävde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
