Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV III (1771-1792).
När Adolf Fredrik år 1771 avled, blev hans äldste
son, Gustav, hans efterträdare. Den unge konungen
brann av kärlek till sitt fosterland och var fast besluten
att våga sin krona och sitt liv för att rädda det ur
svaghet och vanära. Han ville göra slut på den tvedräkt,
som hetsade son mot fader och broder mot broder.
Han måste sätta en gräns för den »frihet», som blivit
självsvåld, ty den var ju ej längre en frihet för alla
laglydiga medborgare utan endast för det parti, som ryckt
till sig makten. Och hur hade det gått med Sveriges
frihet utåt? Grannarna väntade blott på tillfälle att
få ta var sitt stycke av riket.
STATSVÄLVNINGEN 1772.
Anledningen. I början av augusti 1772
undertecknade Rysslands, Preussens och Österrikes regenter
sin överenskommelse att dela Polen. Det skedde, som
man så vackert uttryckte sig, för att »återställa lugn
och god ordning inom Polen» 1 Det var uppenbart, att
efter Polen skulle turen komma till vårt land. Men den
19 i samma månad avgjordes Sveriges öde på annat
sätt, än grannmakternas furstar hade tänkt sig.
På Stockholms slott den 19 augusti 1772. Gustav
inväntade den tid på dagen, då den trupp, som bevakade
Stockholms slott, skulle avlösas av en ny. Vid
vaktombytet var ju en dubbelt så stor styrka som annars
samlad på slottet. Den unge konungen kallade nu de
närvarande officerarna och underofficerarna in i
högvakts-salen. Här började han »med stor sinnesrörelse och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
