Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är en klen ursäkt för tidningarna, att de icke göra någon
hemlighet af detta ofog, utan öppet medgifva, att de maskerade
annonserna intagas efter en bestämd taxa. Förhållandet är ju
ändå det, att annonsen tages emot af redaktionen och af en
behändig journalist omskrifves på ett sådant sätt, att den för en
okritisk läsare flyter tillsammans med redaktionens egna yttranden.
Det finnes två slag af maskerade annonser, nämligen la réclame
och le fait divers. Den förstnämnda är en vanlig uppsats, som
inflyter i tidningen bland redaktionens egna uttalanden, den senare
framträder som en nyhet på tidningens första sida, men i båda
fallen är annonsen skrifven med beräknad konst. Går man
uppmärksamt igenom ett nummer t. ex. af Le Figaro eller Le Journal
och gör ett märke för alla de betalda meddelandena, får man en
föreställning om dessa tidningars inkomster. Taxan är 50 till
100 francs pr rad, en inkomst, som förklarar, att Le Figaro på
detta enda konto inkasserar 600,000 francs om året. Denna
tidnings ekonomiska ställning är då naturligtvis mycket lysande. En
aktie, som vid Figaros grundande år 1854 kostade 100 francs, är
nu värd 19,000 francs.
Men tidningarnas inkomster för annonser äro ändå ringa i
jämförelse med de belopp, som betalas för diverse handräckningar,
hvilka de utanför stående svårligen kunna kontrollera. Betydande
understöd tillfalla de ledande tidningarna från åtskilliga
regeringsdepartement, särskildt från utrikes-, krigs- och
inrikesdepartementen. Ännu större belopp inkasseras från främmande makters
ambassader. Under kriget mellan Turkiet och Grekland understödde
pariserpressen turkarna, hvilket utan alla tvifvel berodde på de
rundligt tilltagna mutor, som den ottomanska regeringen sedan
gammalt betalar till de vesteuropeiska tidningarna.
Uppseendeväckande var likaledes pariserpressens tystnad under de turkiska
blodsdåden i Armenien. Och icke blott Turkiet, utan också
åtskilliga andra makter se sin fördel i att köpa sig inflytande i en
press, som läses öfver hela världen. Bismarck har t. ex. själf
upplyst, att han före slaget vid Sadowa lät tillställa ett par af dé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
