Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbeten vid bergverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svarade, att jorden kunde ligga kvar att »tjäna för
stöd emot berget på sidorna», hvilket — säger Polhem
själf — »lydde i mina öron likasom man ville säga,
att efter vattnet är tungt som barlast, så kan det
såväl som något annat tjäna därtill och bli i
skeppet kvar».
Svårigheter af antydt slag gjorde nog, att
vistelsen i Falun ej alltid för Polhem var odeladt
angenäm. Säkerligen var han själf känslig för
misstroende, och en kraftnatur som han var, hade
han nog ej så lätt att inordna sin vilja under
andras. Så länge Harald Lybecker var bergmästare,
blef Polhems arbete åtminstone af öfverordnade
högt uppskattadt — att döma af Polhems egna
uttalanden om Lybecker: »han icke allenast väl
förstod bergsmekaniken, utan var ock om grufvans
upprätthållande mycket ömsint och sorgfällig.»
Men då efter Lybeckers död 1714 Anders Svab
öfvertog bergmästarsysslan, yppade sig snart
misshälligheter. Svab ville fråntaga Polhem
konstmästarebefattningen, som han blott till namnet
innehade, och tyckte, med all vördnad för Polhems
»ogemene vetenskaper och geni», att många af hans
anordningar voro alltför konstiga och dyrbara. På
1720-talet fördes dem emellan en ganska bitter
strid inför bergskollegium, närmast föranledd af
Polhems fordringar på utlofvad »recompense» för
de besparingar hans inrättningar gjort statsverket.
Svab, som fick bergstingsrätten på sin sida,
förklarade rentaf att många af Polhems inventioner
voro till mera skada än gagn, hvarvid han dock
mest fäste sig vid, att Polhem underlåtit utföra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
