Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Goldoni vara dina mönster. Sedan är jag obeskrifligen nöjd
med, att du aldeles bortlämnat Brunkes kärlek till Christina;
här är ju kärlek ändå. Kärlek är nyare poesins arfsynd, den
har äfven inmängt sig i våra imitationer efter Grekeme, der
han är den oegentligaste i verlden. Grekeme kände icke en
sådan kärlek, som den i våra konststycken föreställes. Deras
kärlek var absolut intet annat än sinlig, men deras vänskap eller
den så kallade Platonska kärleken, var så mycket eldigare, och
en sådan känsla som den platonska kärleken kan aldrig äga rum
i anseende till en flicka. Voltaire är, så mycket jag vet, den ende
af de nya, som författat en okärlig tragedi, och deri handlade
han onekeligen ganska rätt, fast af mindre riktiga grunder.
Arvids kärlek till Christina är i din pjes aldeles oumgängelig för
att väcka Valdemars svartsjuka och bereda de båda makarnas
skiljsmässa, hvilket åter var nödigt för Torkels störtande. Men
Brunkes kärlek tjente till intet, du gjorde derföre väl, att du
utelämnade den. — Äfven så väl gjorde du i min tanka deri,
att du ej gjorde Abedissan till ett skenheligt skällande djur, som
hon enligt din förra plan skulle bli. En hel grupp med afgjorda
bofvar är onaturlig och stötande, och i följe deraf dess mätning
högst fördömlig, oagtat Tyskarnes afgud och din älskling
Shake-spear på sådanas framställlande uttömt hela sitt geni. — Den
ändring i plan som jag önskar angående Biskoppens karaktär,
har jag på annat ställe angifvit. Att Torkel i ett par akter icke
syns, skall väl af somliga tadlas, men jag anser det ej för fel,
då de ändå allt jämt sysselsätta sig med honom. Planen för
fjerdé acten var den, som mäst behöfde rättelser, och jag prisar
dig således, för det att du med det du redan gjort, gjort
förändringar i den oundvikeliga. Vid 5 Act. åter är intet att
påminna, om ej Arvids förnyade olika förklädning. Den man måtte
varit en synnerlig vän af maskerader. Vid dina karaktärs
teckningar är nästan intet att anmärka; alla äro tydligt skiljda från
hvarannan. Det enda man kan säga [är] att nästan något hvar,
genom några antingen för kalla, för okloka eller för varma uttryck
motsäga den. Olai och Valdemars äro onekligen likväl de bäst
tecknade och hittills de bäst bibehållne. Alla stormande scener,
alla starka känslor äro i allmänhet väl lyckade, de stilla och
lugna deremot tyckes mindre höra till ditt fack.
Så väl under utarbetningen som vid granskningen af din
tragedi skulle jag råda dig att läsa Wilhelm Meister, Lessings
Dramaturgi eller Le bijou indiscrette af Diderot (innehåller satir
på franska smaken och superba anmärkningar öfver dramatiken
i allmänhet) eller, om du så hade tid, alla tre. Det blir en
osvikelig saning: ett konststycke består lika litet utan reglor,
som en stat utan regent. Och det händer vanligtvis Artistiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
