Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessa ord äro nästan som ett program för de bäda
följande decenniernas lyriskt romantiska drama i Sverige,
hvilket var byggdt just öfver dylika underbara motiv, ofta
iklädda fornnordisk kostym. Här hafva vi ocksä första tanken
på Hafsfrun, hvars äldsta utkast går tillbaka till denna tid.
1806 (H, I, 160), troligen i februari, talar Livijn om, att
han ärnade skrifva en opera om Balders död, ett yttrande,
som är värdt att lägga märke till, då det tydligen utvisar,
huru han ännu, liksom i Gyritha, stod under inflytande af
Ewald. Denna opera skulle vara på rimfria versar ”och på
samma versslag, som förekommer hos isländare. Och jag
ville, så mycket möjligt är, ha henne ej Quinaultisk, utan
Gotisk.1 Du vet, att götherna i häftig passion sjöngo mot
hvarandra. Se hvar gammal saga. Men hur skall jag
öfver-komma en afskrift af 3: e delen af Upsalaeddan, som
innehåller deras metrik och poetik?”
Det är obestridligen en mycket djärf tanke som Livijn
här uttalar: han vill skapa en opera öfver germanska sagor
— en tanke som först Richard Wagner förverkligat.
Något utkast till denna opera om Balders död finnes
emellertid icke bland Livijns efterlämnade papper. Efter allt
att döma har aldrig mer än titeln existerat.
Möjligen kan man däremot i hans manuskript återfinna
utkastet till ett annat drama om hvilket han ofta talar i sina
bref vid denna tid. Han ärnade skrifva en Tragedie fratifoise,
som han uttrycker sig. Hvad han därmed förstår framgår
af ett bref till Hammarsköld den 8 november 1805 (H, I,
134), hvarest han talar om, att han läst Iffland, och gifver
en kort och kraftig beskrifning på dennes borgerligt
sentimentala dramer. Han fortsätter därefter:
”Jag tror, att folk är alldeles besatt i af seende på det
husliga. Jag är så mättad af husligheter, att jag helst önskade slippa
dem utom hus. Om jag blir författare — rättnu har jag
upp-gifvit allt hopp därom — kommer jag aldrig att skrifva något
husligt, undantagande Tragédie francoise, hvartill jag ännu ej
uppgifvit allt hopp, ehuru mina öfriga utkast samt och synnerligen
blifva afskedade. Jag ålägger dig som en samvetspligt att
påminna mig derom, ifall jag ej skulle fullborda detta löfte.”
1 Jfr sid. 137, Schlegels yttrande om operan, där man finner
förklaringen pä Livijns här använda terminologi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
