Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berggubben finnes tryckt i Läviijns samlade skrifter
band I.
I ”Hafsfrun” hade Livijn behandlat ett gammalt folkligt
motiv, som af traditionen historiserats: Hafsfrun, som söker
bemäktiga sig riddaren och draga honom ned till sig i djupet.
I ”Berggubben” behandlas ett liknande motiv: prinsessan,
som råkat i bergakonungens våld. Dramat sönderfaller i
två akter.
Händelsen är följande:
Första akten. Första scenen. Asta, bergakungens dotter
med en kristen prinsessa, ser prins Harald, där han ligger
sofvande i skogen utanför berget, trött efter jakten. Hon
förälskar sig i honom och för att prinsen skall finna rätt på
henne, kastar hon till honom sin gördel, ty bär han hennes
kärleksskänk, finner han också vägen till hennes boning.
Andra scenen. Harald uppvaknar, i det han ser Asta
försvinna i berget. Han berättar sin dröm för jägarne. Den
ene af dessa förtäljer då, att en af prinsens fränkor för
många år sedan blifvit bergtagen. Hon hade en dag besökt
Vårfru kyrkan, där man visat henne den härliga
demante-kronan, som prydde jungfruns hufvud. Hon hade då
uttryckt sitt misshag öfver att en så dyrbar klenod prydde en
träbild och gjort ett löfte, att ej gifva sin hand åt någon annan
än den, som förärade henne en brudkrona, ännu dyrbarare
än denna. Slutligen infann sig en gammal riddare och bjöd
henne en krona, hvars like ingen skådat. Fast ogärna måste
hon gifta sig med honom. Bröllopsaftonen omfamnade
riddaren sin brud, tog henne på sin arm, lyfte taket af huset och
gick sin väg med henne. Han försvann i berget. Med kronan
på hufvudet lär hon sedan hafva visat sig en gång och klagat
öfver, att den tryckte henne, samt sagt att endast hennes egen
dotter af samma namn, som den hon förolämpat, men hvilket
hon ej förmådde utsäga, kunde en gång lyfta af hennes börda.
Under denna berättelse finnes Astas gördel af en jägare, men
han måste åter kasta den, då han vid dess vidrörande gripes
af vansinne.
Tredje scenen. Harald upptager gördeln, och strax är
han som förvandlad. Kärleken låter honom se hela omgif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
