- Project Runeberg -  Conrad löjtnanten. En skildring /
165

(1920) [MARC] Author: Carl Spitteler Translator: Elis Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Geneve till Schaffhausen och från Basel tiil
Chiasso.

Under det att han sålunda med strålande
ögon styrde sina steg till officersbordet, gick
översten honom livligt till mötes,
uppstämmande ett kraftigt hallå, omfamnade honom
och klappade honom på skuldrorna. Som han
icke kände de andra officerarna, följde en
formlig presentation. Man utbytte militära
hälsningar, och därpå ett redligt handslag,
varefter Conrad, på överstens uttryckliga
tillsägelse, tog plats vid hans sida.

Påfågelvärden hade emellertid hållit sig
avsides, men översten kallade honom under
förtroligt skämt till sig. — Hej, gamle brum~
björn, skrattade han, vad skall det betyda,
att ni smyger er undan som en skötträdd
remont? Är ni kanske för stolt att hålla till
godo med vårt sällskap? Det är visserligen
sant, att då man har en sådan praktkarl til!
son, har man rättighet att vara stolt I Klappar
icke hjärtat hastigare till och med på mig, då
jag ser honom. Härvid klappade han
Conrad på knäet, som en förtjust gammal farbror,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:41:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/clconrad/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free