Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fyaa närdes af saknadens försmak, blåstes opp af
binder. Begge behöfde, för att stålsätta sig mot den
långa frånvarons bitterhet, ömsesidiga försäkringar om
trohet. De hade länge svurits af smäktande blickars
eld och förstnlna suckar: da sökte sig ett tillfälle att
bryta fram i ord — och det flög dem till mötes på
harmoniens vingar.
Naturen gulnade. Bäddar af vissnade löf betäckte
markens härjade matta. Höstvindar rasslade genom
trädens kala grenar, på hvilka regnet obarmhertigt
sön-derpiskade hvartenda qvarglömdt blad, som nu,
skälf-vande och qvidande, stets från sina qvistar. Det var
forlviflans årstid , som ej hade i sigte annat slut på sina
lidanden, än vintrens död, ocb var för upprörd att
finna tröst i hoppet om vårens uppståndelse.
»Omöjligt att vidare tänka på någon spatsergång ute,»
hviskade Fredrik; »sätt dig vid pianot, 9Öta Mathilda!
och låtom oss skingra stundens smärta med musik.»
»Vill du sjunga en duett tillsammans med mig?»
frågade Mathilda mildt, i det ett moln af svårmod
jagade öfver de strålande ögonens azur.
»Oändligt gerna,» blef Fredriks svar. »Och hvad
vill du, att vi skola sjunga?»
»Hortensias afsked till Alexander,» yttrade Mathilda.
>Det förefaner mig enkom skrifvet för oss i vår
nuvarande belägenhet.»
»Men kejsaren drog krigsäfventyr och dödsfaror till
mötes,» invände Fredrik, sorgset småleende. »Mio
motsedda bana är vida mindre vådlig, fastän — vida
tråkigare.»
»Också skola vi hoppa öfver de båda verserna, som
ej kunna lämpas på dig,» inföll Mathilda lifligt. »Det
är just de andra begge jag mest tycker om.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
