Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJUGUTREDJE KAPITLET.
»Fördömdt!» utbrast Ludvig, vresigt» ocb stampade
i golfvet; »fördömdt! Den bär dumma händelsen
rubbar alla mina planer, drar ett streck öfver alla mina
beräkningar. Det oförlåtligaste år, att Tberese kunnat
så misstaga sig om tiden.»
»Fallet, förskräckelsen, förtrytelsen torde väl ha
påskyndat nedkomsten,» anförde Leporello, som i ödmjuk
ställning stod vid dörren, listigt iakttagande hvarje
Ludvigs åtbörd och ord, för att bevaka Thereses
fördelar och kunna vända allling till det bästa. »En
lycka i olyckan var, att jordgumma fanns till hands hos
gårdsfogden för hans hustrus bebof. Eljest mår
mamsell, Gudi lofvad! efter omständigheterna och den lilla
som en nötkärna. Hon har redan en röst så stark,
att hon skulle kunna skrika i kapp med hela
opera-chören.»
»En flicka således?»
»Ja, berr baron!»
»Och några och femtio mil till barnhuset!» . ..
(Ludvig stampade häftigt med högra foten.) »Fördömdt,
att jag skulle resa från Stockholm, innan ungen var
född!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
