- Project Runeberg -  Tvenne äktenskap. Roman /
329

(1847) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

började frukta, ftlt han hade ondt i sinnet, ocb en
vacker qvftll. kneps ban af polisen ocb fördes i kurran.
Sedan han undergått förhör ocb han ej kunnat
öfver-bevisas om någonting annat, än att passet var några
månader för gammalt, skickades han på kronoskjuts
ned till sin hemort, der gamle borgmästaren i ‘köping,
som alltid för din och mor dins skull var Lasses syn*
nerlige gynnare, lagade så, att han fick fribröd till
döddagar på stadens fattighus. Kort innan han dog
skickade Lasse bud efter mig, och innan vi för alltid
togo afsked från hvarandra, skänkte han mig ringen,
såsom det enda arf jag kunde få, och underrättade mig
om hela förloppet af sin vandring för att bitta rått på
min syster. Det gick långt om, innan jag föll på
den tanken att försöka min lycka på samma sätt som
far min. Men så kom först vaktmästaren Bengtsson,
som varit med borgmästaren vid en riksdag i Stockholm, *
och sedan soldaten derute i torpet straxt bredvid *
köping, hvilken varit på det sista stora lägret, och
berättade, begge med en mun, att de sett syster min der*
oppe, och att hon nu är ett mäkta förnämt ocb rikt
ocb grannt fruntimmer; ocb då beslöt jag bege mig
åstad, för att leta upp benne. Ja, nu är jag stadd I
sådana ärenden, hvarvid ringen kan bli en god bjelp*
reda såsom igenkänningstecken, om jag råkar mor din.»

Nyfikenhet att få taga ringen i ögonsigte var Elsas
första tanke, och gesällen villfor beredvilligt hennes
derom framställda begäran.

»Ocb denna dyrbara, sköna klenod bar verkligen
min mor burit på sitt finger, och eger kanske i denna
stund många flera sådana, törhända till och med de,
som äro både vackrare och mera vårda!» utbrast El*
sa, med hänförelse, under det hon höll ringen mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:45:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjtvenne/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free