- Project Runeberg -  Dikter /
179

(1860) Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den lärda banan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Då ligger kring din tinning årens snö,

Och is kring hjertat längese’n sig bäddat.

Det återstår dig blott att långsamt dö, —

Det är det enda hopp, som du har räddat.

Dock, ännu ett! — Du har dig gjort ett namn,
I minnets pantheon din bild skall lysa,

Du dåre, i odödlighetens famn
En bland millioner får på nåder frysa.

Nej, se’n du pluggat med din nästas barn,

Din fana trogen intill aftonväkten,

Du males på förgänglighetens qvarn
Till väg-grus sjelf för andra, nya slägten.

Då sam as dina vänner i ditt hus,

Der ej en spik i väggen är din egen,

Och säga högljudt, att du var ett ljus,

Men fröjdas stilla, att du är ur vägen.

Och 8e’n man pratat smått om hem och slägt,
Och du är riktigt genoinprisad vorden,

Med Rhenskt och Mosel och en bit konfekt
Du stoppas sedan stilla ned i jorden.

Den enes död är ju den andres bröd:

Det är den gamla lagen här i verlden.

Se’n skall en annan börja lida nöd
Och kämpa sig som du till himmelsfärden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:49:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/crndikter/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free