Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Uppfostran och skolgång. Småskolan - 12. Hemlif under midten af fyratiotalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 HEMLIF UNDER MIDTEN AF
FYRATIOTALET
få! - då glömde man allt, läxor och tråkiga magistrar,
gubbarna i Bergs-Gollegium och samvetsagg för »mamsell
L.», och vaknade först, när man andlös föll ned
på en stol vid sidan af den flämtande Hildur L.,
eller Augusta -11, eller Nora G., eller Betty D.,
eller hvad de allt hette, dessa älskvärda flickor,
som förljufvade ens umgänge. Han vet inte alls, om
han var en god valsör, men moitiéerna voro belåtna med
honom, och han hade en egenskap: han dansade i takt.
Till glädjen bidrog för resten den lilla
omständigheten - och nu kommer en bekännelse! - att
man alltid hade en liten flamma, ibland växlande
från en bal till en annan, ehuru alltid en af dem
var, såsom det hette här ofvan: »Kazika diei» (Kazik
betyder indianhöfding!). Detta hade, såsom vi också
sett begynt under danslektionerna, ja, redan förut,
då man var bortbjuden på ställen, där det lektes
pantlekar och panterna ofta utlöstes med kyssar! Ett
högst olämpligt sätt att uppfostra pojkar och flickor
tillsammans. De tiderna och deras frivola sed voro
dock nu förbi och lefde blott i minnet.
Allt detta står lefvande och klart för honom ännu
den dag, som i dag är - och hvad är det för en
dag? Jo, fyratioårsdagen af hans bröllop, och det
är snart femtioåtta år sedan han var på sin sista
barnbal. Denna står särskildt för hågkomsten i en
klart strålande dager. Det var första gången en
verklig lycka vederfors honom från ett jämnårigt
kvinnligt väsen. Han måste tala om det, och han har
rätt att tala om det, ty det var något, som hände
helt öppet inför ögonen på en hel societet, bestående
af både stora och små, värdfolk, föräldrar, många
flickor och många kamrater, af hvilka en och annan
ännu är i lifvet - främst vännen Thore Fries, äldste
son i huset, där det ägde rum. Se här förloppet!
Det var barnbal hemma hos professor Elias Fries någon
kväll i början af 1847. Den var, vill han minnas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
