Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Musikstudier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUSIKSTUDIER
20
skrankas till att heta: försök att skrifva en
del visor samt uppöfning af den medfödda förmågan
att sjunga, hvilket han lika litet kunde rå för,
som en bofink kan hjälpa att han kvittrar efter sin
näbb. Alltså: det gaf sig till sist luft i att skrifva
och sjunga visor.
Detta är ju icke så förvånande här i landet. Det
är bekant att vi svenskar kunna sjunga och bruka
ha både röst och öra. Det är också bekant, att vi
likasom våra skandinaviska bröder och våra stamfränder
tyskarna hafva en lyrisk-poetisk ådra, som frambragt
ett och annat af värde. Ja, det är till och med
ett faktum, ehuru man sällan nog har reflekterat
därpå, att vi under förra århundradet haft en följd
af viskompositörer, som utgått från våra härliga
folkvisor och sökt åstadkomma tonskapelser, som
velat likna dessa inom folket lefvande vittnesbörd
om våra fäders naturliga musiksinne, upp-ammadt och
vidmakthållet genom umgänget med och i vår af poesi
och musik mättade svenska natur. Och det märkliga
är, att dessa sångare likna folkvisskal-derna i ett
specifikt hänseende, nämligen däri, att likasom
dessa säkerligen gjort både ord och toner, så ha
äfven en del af adertonhundratalets män sjungit i
dubbel mening, i det de diktat ord och musik på en
gång. Och i detta fall äro svenskarna, så vidt vi
veta, det enda moderna folk, som haft att bjuda på
sådana prestationer. Grekernas lyriker, medeltidens
trubadurer och minnessångare äro föregångare. Se här
vårt lands lista på sådana!
Den första var naturligtvis Bellman, som visserligen
lånade melodier från många håll, både in- och
utländska, men ofta omskapade långodset för att göra
det passande till sina egna idéer och, som bekant,
äfven själf uppfunnit flera allmänt omtyckta och
lyckade melodier. Därnäst kommer Geijer, som med
ädel genialitet skref härliga visor för en röst,
hvilka ännu i sitt slag stå oöfverträffade. Den af
dessa visor, som förf. först lärde känna och som allt
sedan hållit honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
