Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Pluggtid. Tentamina. Kamratlif 1854-1855
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
där, såsom förr är antydt, ett förstelnadt lif,
representeradt i de äldres och tongifvandes led af gamla
skolmagistrar, öfverliggare och lata toddygubbar, som i en
förtid i sin krets hyst goda sångare, såsom Daniel
Hwassers berömda kvartett och kamratlag, och vi
önskade ifrigt att kunna bryta det döddansar-skenlif,
som härskade i ungdomsleden. Första året gick i gammal
trall, men med 1855 blef tonen ändrad. Vår hedervärde
förste kurator, magister C. F. Lindgren, gammal
skolman, fann det sist vara på tid att lämna spiran till
yngre händer, afsade sig kuratelet och blef genast vald
till hedersledamot, hvarvid han hälsades med en vänligt
unnad sång af C. R. Men nu gällde det att få en ny
förste kurator efter vårt sinne. Vi hade honom klar.
Det skulle antingen bli Victor Nordling, f. d. president
i rektoristrepubiiken, eller ock hans närmaste man
Gustaf Gilljam, f. d. senator i samma pojksamhälle.
Vi älskade och ärade Victor, men funno mera ruff,
fart, initiativ och framför allt talargåfva hos Gustaf,
»vox populi», som han kallades, för sin skärande stämma.
Vi ställde till en liten revolt. Det skulle väljas
seniorer efter flera gubbar, som afgått. Parollen blef
denna: Gustaf Gilljam först senior, och därpå
ögonblickligen förste kurator. Det var något oerhördt att
på det sättet taga ett jättesprång från juniorernas midt
till senior och förste kurator. Vår kandidat var då 23
år gammal, något yngre än Victor och C. R. Planen
var djärf, men den lyckades. Det var ungefär, som om
Napoleon från korporal blifvit förste konsul.
Detta blef signalen till, att alla gamla öfverliggare,
toddygubbar och konsorter försvunno ur nationen: –
de voro som bortblåsta, och nästa år ersattes de af
salig rektoristrepublikens höga senat. Nu började en
reformifver, med föredrag, disputationer öfver framställda
teser med opponenter på akademiskt manér, hvilket
blef af stor nytta för dem, som skulle upp och offentligen
ventilera en doktorsafhandling. Det var vid en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
