Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. »High-life», arbete och examen 1856 och 1857
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»HIGH-LIFE», ARBETE OCH EXAMEN 1856 OCH 1857 141
bodde familjen i Uppsala. Han var gift med en finska,
född Aminoff, om han ej minns orätt, från Rilax i
Ténala. Det var egentligen hon, som skaffade oss,
kvartettsångare, dit, och frun blef mycket god vän med
C. R.: det var musiken, sorn förde oss samman. Hon var
nämligen lifligt intresserad för musik, och ehuru ej
ung - hon var född 1838 - sjöng hon rätt vackert,
hvad föredraget beträffade, ehuru rösten då var
något vissnad. Tyske violinisten Carl Kempfs omdöme
om henne var kritiskt, men löjligt på den hygglige
mecklenburgarens brutna svenska: »Den fru skall icke
sjungke; det blir så dålick von denna l» - Vänskapen
med barnen i familjen har fortfarit till senare tid,
förmedlad genom C. R:s barn. De voro här likasom i
den Tammska familjen skolkamrater.
Slutligen må äfven nämnas öfversten baron Rappes
familj, där dock ej sång kom i fråga. Där var
C. R. ensam utan sina sångarkamrater. Känd från
slottet som »skådespelare», blef C. R. en gång bjuden
till den stränge, studenthatande chefen för Upplands
regemente. Där skulle vid en stor supé uppföras en akt
ur Börjesons tragedi »Erik XIV:s son». Fredrikson,
allas vår »Frippe», skulle spela prins Gustaf,
och stockholmaren Björkman prinsessan Axinia, samt
en tredje, hvars namn han ej minnes, hennes fader,
Rysslands czar, Boris Godunof. Men han hade blifvit
sjuk. Samma dag kl. l, som supén skulle stå, kommer
Upplands regementes musikdirektör klifvande in i
C. R:s studentkammare med hälsning från »baron»
och en bön om, att C. R. skulle komma på supén och
utföra czarens roll med papperet i hand och utan
öfverspelning. Den frågade svarade ett afgjordt nej -
han satt midt i sitt tentamensarbete. En halftimme
senare knackade det på dörren. In trädde den stränge
öfversten själf. Nu gick det ej att neka. Slutet af
sammankomsten blef att studenten gaf sig på nåd och
onåd åt krigsmakten. Han gick bort kl. 6 och kunde
då sin roll utantill, klädde sig, repeterade med
Frippe, upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
