Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Promotion. Sångarfärd. Hällefors 1857
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 PROMOTION. SÅNGARFÄRD HÄLLEFORS
1857
- Nu - först en bekännelse. År 1898 anhölls hos
förf. om något bidrag till den bekanta publikationen
»Vintergatan». Han skref då ihop en liten sak:
»En promotionsdag. Ungdomsminne». Det var sin egen
promotion han tecknade. Men för att i den få en liten
lifsbild, gjorde han såsom Jean Paul i sina böcker
brukade göra: han spjälkade itu sig själf i två olika
personer, den ena svärmisk och känslig, den andra mera
kall och förståndig. Den förre kallades »Rob», den
senare »jag», men bägge tillsammans voro egentligen
C. R. I förra delen af skissen beskref han, hvad vi
redan känna om hans hjärteäfventyr 1851 på Åker;
i den senare delen skildrades hans möte med henne
vid promotionen i Uppsala 1857. Det är denna senare,
som nu i full verklighetsform meddelas, ehuru med
smärre uteslutningar och tillägg. -
Promotionsdagen den 5 juni uppgick klar och
härlig, hälsad kl. 6 på morgonen af kanonaden
från Slottsbacken under norra tornet, och kl. 8
af storklockans djupa fiss från Domkyrkan, under en
kvarts timme dånande öfver den i feststämning vaknande
universitetsstaden vid Fyris. Gatorna vimlade redan
tidigt af människor, mest främlingar från landets
olika provinser, gamla män och fruar, vackra flickor
och studenter samt här och där en brådskande ungdom,
svartklädd, med lagerkransen fäst på bröstet -
någon af dagens »magistrar». Dessa dagens hjältar
voro för resten efter gammal sedvänja omgjordade med
svärd, det vill säga, de buro värjor med stålfesten
af det mest växlande utseende. Vanligen lånades de
från K. teatern i Stockholm. De akademiska fäderna,
som ståtade med doktorshattar eller småkransar på
bröstet, till tecken på, att de voro äldre magistrar,
kommo äfven uppsträckta i värjor, likasom ock skaran
af tjänstgörande marskalkar, hvilka dessutom buro röda
sidenskärp öfver axeln. Ja, äfven stadens borgmästare
och magistrat uppträdde i uniform, så att hans egen
pappa förekom i blå frack
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
