- Project Runeberg -  Skrifter af Baltzar Cronstrand /
121

(1877) [MARC] Author: Baltzar Cronstrand With: Per Adam Siljeström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ibrahim och allt hans folk hade stark kroppsbyggnad
och höllo sig raka som ljus. Ett sätt att hvila armarne
under marchen var att hålla dem uppe på det viset, att
ändarne af en käpp eller kurbasch omfattades, och denne
så hölls öfver nacken. Alla män, till och med pojkar,
voro beväpnade, åtminstone med en lång knif, sådan som
Ibrahims, ehuru mindre väl arbetad. Alla hade
axelgehäng af flätadt läder; men dessa voro mer och mindre
sirliga efter råd och lägenhet. En mängd bössor fördes
med hvarje karavan. De hängdes vanligen på sadelknappen
fram eller bak öfver kamelen. Ingen enda hade lås.
Stocken var ett klumpigt trä med kort kolf i form af de äldsta
bössors. Genom stocken var gjord en öppning, uti hvilken
kring en nagel rördes en trävinkel, som i ena ändan hade
lunta, under det den andra tjente till tryckpinne. Så gafs
eld på geväret. På tillfrågan, huru det någonsin vore
möjligt att med detta vapen kunna agera, eller att hafva
kunnat skjuta alla de gazeller man berättade sig hafva
dödat, svarades, att man alltid kryper inpå villebrådet och
således har nödig tid att tända luntan. Band af jernbleck
höll pipan fast vid stocken. Piporna voro oftast högst illa
tilltygade, samt merendels så beskaffade, att de på ena sidan
hade tjockare gods än på den andra. De voro nästan utan
undantag mycket långa. Ett mindre sådant gevär, som
medföljde oss och hade sin plats på någon af kökskistorna,
hvilka lastkamelen bar, hade deremot pipan kortare än
min arm och var i mynningen på ena sidan tunn som ett
löf, men på den andra tjockare än en sexstyfversslant.
Den tjockare kanten var blifven så illa stött, att den låg
böjd flere linier öfver pipans kanal. Förmodligen hade ock
den tunna sidan haft sina öden och puffar, men lättare kunnat
återställas till ungefärligen den runda formen. Det var en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:50:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cronstrand/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free