Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Riddaren utan land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIDDAREN UTAN LAND
1.67
Två damer, från vänster.
Första damen: Du skulle bara se deml De
äro de vackraste hermelinsskinn, som setts här i
landet. Köpmannen hade köpt dem direkt från
faktoriet borta hos wenderna. Å, min man blir ond,
då han far höra hvad de kostat!
Andra damen: Min man bannar mig ofta,
då jag köper något. Men man kan ju icke låta bli
att köpa det, man tycker är vackert! Ack, du kan
aldrig tro, hvilka ting herr Antonio från Salerno
fört med sig till Paris! Saracenska slöjor och
hufvud-ringar af guld och elfenbensspeglar, hvarpå man
ser kung Alexanders bedrifter eller stormningen af
kärlekens torn! Jag köpte en hufvudring med tio
turkoser. Jag skall bära den i kyrkan sancta Ursulas,
mitt skyddshelgons, dag!
Hertiginnan, följd af riddare Rohault, från vänster.
Hertiginnan är icke längre ung. Som aftonsolen ligger
in mellan träden och belyser hennes drag, ser man skuggor af
nålfina veck och skrynklor kring hennes ögon och munvinklar.
Men hennes ansikte är ännu mycket skönt, hennes hy är hvit som
liljeblad och hennes mun röd som rosor. Hennes kropp är yppig
och stolt i sin växt, Hennes hår är blondt som solen på vägen,
där hon går.
Också riddaren står vid tröskeln till de år, med hvilka
ålderdomen begynner. Redan äro tinningarna hvita. I hans
ansiktes hårda linjer skymta minnen af rastlösa färdeårs äfventyr,
kampårs vildhet och förödelse, hetsig njutningslycka och långa
sorger. Hans kläder äro en ädlings, men bleknade i sömmarna
och med trådar slitna ur tofsarna vid dolkgehänget. På ryggen
bär han en luta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
