Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Riddaren utan land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
LEGENDER OCH BERÄTTEI.SER
skratt, halft hånfullt, halft förbittradt.) Jag — jag har känt
många kvinnor, jag!
Pågen (ryggar för röstens skärande tonfall).
Riddaren: Å ja — många kvinnor, må du tro!
Sköna kvinnor och fula kvinnor — å ja . . .!
Likadana allesammans — samma materia, allesammans
— å ja! — både de sköna och de fula!
Pågen (ger honom åter en snabb blick): Men en —
en af de sköna var dock mycket skön — så skön
att Ni aldrig kunde glömma det... En långt borta ...
Riddaren: Hvad vet du därom?
Pågen: Det var Ni själf, som fortalde det —
helt nyss.
Riddaren (tar sig för pannan): Ja, ja, jag minns.
Ja, det är så. Långt borta . . . (Åter med plötslig
häftighet): Du talar för mycket om kvinnor. Du tänker för
ofta på sådana. Det är icke godt för en page — så
ung som du.
Pågen (böjer hufvudet; tiger).
Riddaren (om en stund, med bitterhet): Nej, icke
godt — icke för någon!
Pågen (ser, som nyss, än en gång emot honom).
Riddaren: Hvarför är du så tyst?
Pågen (blygt): Ni är vred, på mig, herre?
Ridd ären (lägger armen kring hans axlar): Nej, jag
är icke vred. Vred på dig? — Du stackars gosse!
Pågen: Hvarför säger ni så?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
