Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Löftesskeppet - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
LEGENDER OCII BERÄTTELSER
och hans eget namn stått målade med guld och
mörkblått.
Det var synd egentligen, att han aldrig fatt
fortsätta. Det skulle blifvit något så obeskrifligt vackert,
då det varit färdigt. Och det hade varit roligt att
ha till att knåpa med.
Men, ja — bara för ro skull kunde han då gärna
göra det färdigt. Bara för ro skull — så hade han
något att sysselsätta sig med de långa kvällarna.
Han stod därute på vedbacken, med snuggan
i mungipan, och såg på härligheten och funderade.
Han slog ett par lofvar omkring den — så tog han
upp den ifrån marken och bar in den. Men han
märkte inte själf, att han först sett sig omkring och
kastat ett par hastiga blickar nedåt gatan för att
öfvertyga sig om, att ingen iakttog honom — liksom
gjorde han något orätt.
Och därinne blef det då arbetadt vidare. Det
var mycket som återstod. Där voro master och rår,
stag och vanter, ruff och skylights. Ingen visste
bättre än han, hur det skulle vara, hur riggen skulle
spännas och blocken löpa, och allt blef som det
skulle.
Vid det stora fällbordet, framdraget under
taklampan i köket, satt han de ensamma vinterkvällarna
med sitt tålmodiga knäpgöra. Väggklockan kunde
slå timme efter timme och snöstormen vräka upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
