- Project Runeberg -  Dagbräckning i Kongo /
26

(1911) [MARC] With: Johan Petrus Norberg - Tema: Congo
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karaktärsdrag, seder och tänkesätt hos kongofolket, av K. E. Laman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

intager en nedhukad, framåtlutande ställning, såsom då hon hälsar
eller räcker mat åt sin man eller går förbi.

Det anses vara mycket skamligt för män och kvinnor att
äta tillsammans. Efter flera års äktenskap kunna dock man,
hustru och barn göra det. Ingen man får någonsin äta, så att
en kvinna inom de genom giftermål besläktade familjerna ser
det. Detsamma gäller ock kvinnorna gent emot männen. Efter
flera år kunna dock de närmaste släktingarna lagligen upphöra
med denna sed, då ett större gästabud tillställes.

Mångahanda goda seder finnas ock, då det gäller att äta.
Man bör t. ex. ej äta fort eller glupskt, ty det tyder på fråsseri.
Man bör likaså tugga maten sakta och hålla igen munnen samt
svälja så obemärkt som möjligt. Händerna behöver man ej tvätta
så noga men däremot tänderna alltid på morgonen och sedan så
ofta man ätit eller även vid andra tillfällen med den vid sidan
hängande tandborstpinnen.

Vördnad och aktning inbördes visar sig i många andra seder.
Vid rättegångar och dylika tillfällen, då underordnade tala till
sina hövdingar eller äldste, måste de först sätta sig lugnt med
korslagda ben och först hälsa med en sakta klappning av
händerna och sedan begära ordet. Att med hast komma till en by
och där till någon framföra sitt ärende eller klagomål ivrigt och
stående är en stor förnärmelse. Inför större hövdingar fordras
ännu flera ceremonier.

Mycken respekt visas ock för edfästa förbund. Dylika
förbund finnas av olika slag, och troheten emot dem är stor.
Brytes ett sådant, straffas i regel den brottslige hårt. På grund härav
är det en efterlevandes oavvisliga plikt att uppfylla allt, vad den
döde förordnat och besvurit honom att göra.

Mot alla kända främlingar bevisas stor gästvänlighet.
Detta grundar sig på en allmän lag, som säger, att gåvor och
gengåvor bevara frid och vänskap, men det är ej därmed sagt, att
man skall giva en gengåva strax efter det man mottagit en gåva,
nej tvärtom. Till en god ton hör att vänta och ej visa sig
alltför girig, så att man söker första tillfälle för att få en
gengåva. När därför någon reser bland kända vänner, behöver
han aldrig taga mat med sig. Han får rikligt med mat överallt.
Hus äro även byggda i byarne för främlingars skull. Dessa, som
givit främlingen mat, göra en annan gång en resa i hans land

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:59:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dagkongo/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free