Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religiösa begrepp och föreställningar bland kongofolket, av P. A. Westlind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
djuren att taga deras svin, getter och höns. De giva ock bot
för hjärtfel, sömnlöshet och onda drömmar. För dödssjuka per-
soner kunna de öka levnadsdagarnas antal. Om en människa,
som ligger för döden, önskar leva, till dess långt bort boende
släktingar hinna komma till henne, sänder hon efter en Nkidu-
kus präst. När denne kommit, binder han ett band om den sju-
kes arm och ett annat omkring ett ”mfilu”-träd, på det att döden
måtte vänta, tills den sjukes anhöriga hunnit anlända, så att han
får rådgöra med dem om begravningen.
9. Släkten Kubungu.
Till denna släkt, som är alltigenom god, höra Mpinu, Ma-
teke m. fl. De utgöras av små påsar, fyllda med samma slags
medicin, som är vanlig hos de flesta fetischer, samt hållas upp-
hängda på framgaveln av prästens hus.
Det hör till deras lagar att ej kasta bärdynan handlöst till
marken, då man burit en börda, att icke äta palmnötter, icke
heller palmoljegröt, som tillagats av en flicka.
De anses kunna fördriva svaghet och trötthet samt giva
hälsa och kraft. När en palmvinstappare fallit ned ur en palm
och skadat sig, brukar man eftersända en Kubungus präst att
behandla honom. Man anordnar en nattlig dans eller fest vid
ett vägskäl, dit den sjuke föres. Prästen slår på patientens panna
med fetischen eller påsen bedjande: ”"O, giv kraft, där kraft
saknas! Gör friskt, där det är sjukt! Tag bort det, som gör
honom oförmögen att röra sig, och gör honom lätt och rask!
Gör händerna starka! Gör fötterna snabba! Må han kunna
icke blott gå utför backar utan även bestiga berg!” Efter denna
bön slår han med påsen på varje led hos den sjuke, på det att kraft
må strömma in i alla kroppsdelar. Barn, som sent lära sig att
gå, behandlas på samma sätt för att få kraft i benen. Svaga och
ledbrutna personer erhålla samma behandling, att de må bliva
starka. Karavaner medföra sådana fetischer på sina resor. De
tunga bördorna göra bärarna trötta, vadan de från Kubungu söka
ny kraft.
10. Släkten Binkuma.
Hit höra Zamalau, Koka, Ntota, Vudungungu, Mavweta,
Santu, Mavingu och Kongo m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
