Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 1833 -
207
ej hade något som var godt nog, ehuru mycket hon
bemö-, dat sig att emottaga oss på behörigt sätt. Hon hade
verkligen bakat och kokat och stekt och brassat hela natten förut,
och vi hade hellre velat tie gånger betala kostnaden för
anrättningen än höra denna anmärkning."
"Från Umeå återvände vi till Sundsvall samma väg
som vi förut rest, det vill säga, genom Ångermanland och en
del af Medelpadd, provinser dem man skulle kunna kalla
Sveriges Schweitz. Från allt hvad vi sett af det lägre folkets
seder, norr om Stockholm, kommo vi till den slutsats att
renlighet är ett allmänt karaktersdrag hos de lägre klasserne i
Sverige. Deras kojor äro i allmänhet snyggare än de
fattiges i England. Språket liknade så mycket vårt eget att de
ofta förstodo hvad vi talade oss emellan."
"Vi ha förut nämt exempel af svensk gästfrihet, men
ett äfventyr mötte oss nu, som visar till hvilken straffbar
ytterlighet denna dygd stundom kan urarta. Ungefär en half
svensk mil innan vi kommo till Delsbo blefvo vi förvånade
att se flere herrar samlade på vägen bredvid en vagn som
var nästan kullstjelpt i ett dike, men hindrades att falla
derigenom att den hvilade mot ena kanten utaf diket. De voro
synbarligen mycket exalterade och druckne. En af dem, en
korpulent grobian, med bar hals och bröst, och väpnad med
ett par pistoler i vestfickan, red upp till oss, och befallte oss
stanna. Detta skedde midt i tjocka skogen, och aldrig fanns
väl en grupp som kunde bättre passera för vilda röfvare än
det sällskap som nu samlade sig omkring oss, och hvars
anförare denna person tycktes vara. Flere röster frågade på
en gång hvilka vi voro, och hvart vi ärnade oss. Som de
ej erhöllo något svar på dessa frågor, fordrade de på ett
larmande sätt att vi skulle göra dem sällskap. Vi nekade, och
körde på, under det att det ena vagnshjulet nära krossade foten
på en utaf dem, hvilken höll i vagnen , och skrek ofta och be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
