Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 1888 -
275
exekution! detta förklarade den begärlighet hvarmed jag sedan
såg att man köpte papperen af honom. Tittelen var "Arrét
de la Cour Royal de Paris", och innehållet, attdomstolen
’jugeant comme Cour d’Assises du dèpartement de
la Seine, avait condamné à la peine de mort
Nico-Ias-Robert Dagron, agé de 39 ans, jardinier, pour
s’ètre rendu coupable d’avoir, dans les premiers
jours du mois d’aoàt 1823, attenté à la vie de Julie
Anastasie Prevost, sa femme, et d’Auguste-Robert
Dagron, son fils, par Teffet de substances pouvant
donner la mort. Denna dom var grundad på 301 artickeln
i CodePenale, hvilken qvalificerar såsom förgiftning "tout
attentat à la vie d’une personne par 1’effet de
substances qui peuvent donner la mort, pius ou moins
promptement, de quelque manière que ces
substances aient èté employées ou administrées, et quelles
qu’en aient été les suites," samt 302 artickeln, hvilken
stadgar att "tout coupable d’empbisonnemeut sera puni
de mort." Detta var ett tillfälle att studera folket som ej
borde försummas. I anledning deraf begaf jag mig redan kl.
3 på väg till Place Grève, som jag ej kunde få rätt på,
emedan den på kartan heter Place de la Ville. Jag var
derföre nödsakad att fråga en hustru som satt vid Pont
Royal och bandt ihop blommor. Hon svarade mig mycket
vänligt "toujours tout droit, monsieur, toujours tout
droit. Vous verrez là une grande foule; ön va faire
justice aujourd’hui. Jag kom tidigt nog att få en plats
på trottåaren af kajen, ehuru trängseln redan var betydlig.
Den största likgiltighet var läslig i alla ansigten, och här rådde
för öfrigt samma nyfikenhet, samma eviga pratsjuka, som
allestädes karakteriserar Fransosen. Trängseln tilltog med hvart
ögonblick, men här var ingen knußning, intet gräl, och jag
påmintes här om lady Morgens uttryck "att man i Paris
uträttar detsamma genom höflighet, som genom boxning i
London." De flesta syntes tillhöra de lägsta klasserne. Af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
