Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412 - 1880 -
hade under sitt befäl 75,000 man, hvaraf 30,000 voro brittiska
trupper. Slagtlinien formerades konvex, och stödde begge
ändarne mot skogen. Fältet var öppet, och i händelse hertigen
skulle blifva drifven utur sin position, hade han Mont St.
Jean bakom sig, längre bort Waterloo, och sluteligen
skogen vid Soignes, hvilka alla erbödo medel till försvar och
att betäcka återtåget. Wellingtons afsigt var att hålla
fienden på afstånd tilldess han, genom Preussarnes ankomst, skulle
blifva i stånd att anfalla Fransoserne med öfverlägsen styrka,
och Napoleons, deremot, att slå Engelsmännen innan B1 ü c h e r
hunnit att befria sig ifrån Grouchy. Napoleon hade i tølt
75,000 man, alla veteraner, af hvilka hvar och en i hans tanke
var åtminstone så god som en Engelsman och ett par
Preussare tillsamman; men, å andra sidan, hade Wellingtons
soldater, oaktadt väderlekens stränghet, några timmar att hvila
och förfriska sig, då Napoleons armé marscherat hela
natten, och större delen ej hann fram till La Belle Älliance
förrän sent på morgonen den 18:de. Napoleon fruktade
likväl för ingenting så mycket som att Wellington skulle draga
sig till B riis sel och Antwerpen, och derigenom uppskjuta
den afgörande affären tilldess Ryssarne närmat sig till Rhen,
och då han från höjden af La Belle Alliance såg fienden
uppställd i slagtordning midtemot sig, utropade han med
mycken glädje: "nål ändteligen har jag dem uti mitt våld."
Mot morgonen lade sig stormen något; men vädret var
hela dagen obehagligt. Vid middagstiden öppnade Fransoserne
sin kanonad. Dnder betäckning af dess eld gjorde Jerome
Bonaparte ett häftigt anfall på Hougomont, och angrep
derpå både med sitt kavalleri och artilleri Wellingtons
högra flygel. Engelsmännen formerade karréer, och trotsade
anfallet. En lång stund var utgången oviss; men ändteligen
nödgade Engelsmännens eld Fransoserne att vika.
Nästa anfallet skedde på brittiska arméens center med
mycken häftighet af franska kyrassiererne och fyra kolonner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
