Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
- 1830 -
so i r." Vacker underrättelse, tänkte jag. "Tro honom ej,"
svarade en Skotte, som låg nästan död bredvid mig. "Det stir
allt rätt till," sade han med bruten röst.
Hela fredagsnatt tillbragte vi i största oro. Sårade
ankommo hvarenda timma, och de underrättelser de medförde
om blodbadet voro högst förfärliga. Lördagsmorgon var det
ännu värre. Ett oräkneligt antal volontärer och rymmare
kommo inrusande genom pörte de Namur, och dessa ökade den
allmänna förskräckelsen i högsta grad. Sauve qui peut var
den allmänna tanken. Alla slägt- och vänskapsband voro
sön-derslitne, och begäret att lemna BrOssel var det enda
rådande. De största uppoffringar gjordes för detta ändamål.
Alla lastdragare och åkdon begagnades att föra menniskor och
egendom till Antwerpen; äfven hundar och fiskkärror
nytjades. Stora summor gåfvos för de uslaste åkdon, och när
dessa icke räckte till, tågade man af till fots. Vägen var snart
belägrad. Kärror och vagnar af alla slag voro slutne i en
rörlig massa, och egendom till ett oberäkneligt värde
lemnades af sina ägare, som voro alltför mycket rädda alt ens
tänka på den förlust de gjorde. En förfärlig plundring följde.
Koffertar, askar, kappsäckar, lådor, blefvo uppbrutne och utan
skonsmål plundrade; hvar och en tog ostraffadt hvad han
Önskade. Förvirringen ökades genom ett rykte att hertigen af
Wellington var i full reträtt på Brüssel, förföljd i hack
och häl af fienden. Flyktingarnes fruktan gränsade till
vansinnighet; de liknade en hop utsluppne dårhushjon. Det ir
rent af omöjligt att tänka sig en mer bedröllig syn. Det hade
regnat starkt om natten, och de olyckliga flyktingarne voro
nödsakade att vada uti smutsen. Jag hade ifrån böljan
beslutit att afbida mitt öde uti Brüssel, men denna morgon
gick jag några mil utåt vägen till Antwerpen, i afsigt att
bistå mina flyende landsmän. Då jag likväl fann allt mitt
bemödande förgäfves återvände jag till staden, der en dyster
tystnad rådde på alla gator, likt det förfärliga lugn som före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
