Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRUKSPATRON.
Låt nu det vara slut med allvar som med pjoller,
Jag sagt min mening ut, och fast vid den jag håller.
SELMA.
Jag också sagt mitt ord och du förlita kan
Dig på att ingen ann än Edvard blir min man!
Och får jag honom ej, jag sörjer döden på mig,
Och ingenting på jord till löje skall förmå mig.
När då du ser mig blek och lidande, min far!
Så skall du ångra dig att du så envis var;
Men då är det för sent, då får du fåfängt klappa
På grafvens slutna dörr, du stygga, stygga pappa!
(Går hastigt till venster.)
Andra scenen.
BRUKSPATRONEN (går efter henne).
Men hör då, kära barn!
(efter en paus)
Nej, hon slog dörra i lås
Och här står jag nu qvar! — En sanning ar, gudnås!
Att när man hunnit få en giftasvuxen dotter,
Har man den sämsta fått af ödets alla lotter;
Ty, får man tag uti en måg som synes bra,
Så är det alltid den, som flickan ej vill ha,
Och har hon gjort sitt val, så plär det oftast falla
På den som far och mor ogilla mest af alla! —
Hvad skall jag göra nu? Skall jag ge vika här,
Och låta henne rå’ för det hon tror sig kär?
Nej, det går icke an! jag Är ej släppa makten
Och bli för hennes skull en visa här i trakten!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
