Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAJORSKAN.
Kom! Är ingen bättring spord
Med Tiufvudvärken än?
Leonora (kommer at).
Ack nej, det synes gifvet
Att den ej släppa skall mig arma forrn med lifvet.
MAJORSKAN.
Nå, kära barn! så du också kan taga till!
LEONORA (sjnnker matt ned i soffan).
Att snart det må bli slut jag endast önska vill,
Ty hyad har jag ändå att lefva for?
MAJORSKAN (sätter sig bredvid benne).
Din flicka,
Om också ej på oss du vill en tanke skicka.
Man dör ju, kära barn, dock alltid när man dör,
Och hustrun har minsann fatt nog att lefva för,
Om blott hon vill se klart och sundt; men det är
brukligt,
Gudnås så visst, att man nu mer ser allting sjukligt.
LEONORA.
Att vara svag och klen, det vet jag, är ett brott,
Men inte rår jag för att jag ej styrka fått.
MAJ0R8KAN.
Fullkomligt sant, min vän; men om du ville bara,
Mer rask än nu du är, du säkert skulle vara;
Det mången sjukdom fins, som har moralisk rot,
Och för ett sådant ondt vet doktorn ingen bot,
Tvärtom förvärras det af piller och mixturer;
Men botas ofta nog med ganska enkla kurer!
Vill du försöka en på min ordination?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
