Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och. han tål vid. att ses i solbelysning klar
För att ej bli rent af en vilde, en barbar!
Om med principer fegt han börjad att dagtinga
Så slutar han också helt visst med att lia’ inga,
Ocli då är hustrun den som närmast är till hands
Att få ett hugg utaf den öm, hvars vinge bands. —
Du tror, mitt sota barn, att kärleken kan hålla
Din make skadeslös; — men måste jag äu vålla,
Att ur diii dröm mitt ord dig väcker omild t nu,
Så skall du tacka mig en gång när du blir fru!
SELMA.
Hvad menar farmor?
MAJOBSKAN.
Jo — men låt oss först oss sätta!
(De sätta sig till venster,)
Ser du, mitt kära barn! jag menar rent ut — detta!
Nu är du vacker, ung; nu kan du nog, min tös,
För offret hålla fullt din fastman skadeslös;
Kan vagga in i sömn hans stolta ärelystnad
Och med ett löje blott hans samvet bjuda tystnad.
Ack, den trollkonsten är ju ej det minsta svår,
Att kunna trotsa så när man är nitton år! —
Men ser du, nitton år far man ej evigt vara,
Och derför får man ej för stunden tänka bara!
Det kommer snart en tid, då hvad som nu är knopp,
I mogen blomstring står, då barnen växa opp,
Då invid kindens ros också dess törnen synas
Och rynkor träda fram och hullet börjar brynas!
När Amor faller då sin vinge späd och fin
Och lifvet börjar bli renons på poesin,
Fins då ej aktning qvar i kärleksrusets ställe,
Dör lyckan sotdöd snart af brist på uppehälle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
