162 (Visor och ballader)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svarta ballader - Vaggsången vid Kestina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

Men jag skrek »hoj hi, alla djävlar ur kärren, nu

gick ni för bitti ur säng,
om ni tänkte att Paljaka-Anders kör bet fast
vintern blir satans sträng»!
Och jag knöt dom här tjärbruna händerna, och jag

stalp på knä och svor,
och jag sa till Gud, du som skapat oss, döm bäst du
vill för hor!

Och jag grät där mellan häggarna där Luossas
rågång går,

jag såg opp och jag kände mäj nästan ung — och

då såg jag att det var vår.

Det är eget hur det vänder säj, var ens kraft kan

komma ifrån.
I lungsot ligger hon med sitt barn — och lungsoten

tog min son.
Den äldsta — det var fabrikens fel — och Bann-

bergs bolag sa nej,
när jag ville ha hjälp till sjukvård — men jag

knäcker ryggen på mäj,
förrn jag går till de högas kontor och ber om det

allra minsta råd.
Jag kan krypa på knä för en tiggerskas barn, men

inte för herrarnas nåd.
Och jag kröp på knä på mitt åkerland, jag tog allt

i egen hand,
och täppan äger jag skuldfri än, och råg och
potatisland.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 19:20:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/danvob/0164.html

		Visor och ballader / 162 (1921) Author: Dan Andersson Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|