Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Mina ferier. Särskildt en lycklig eftermiddag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
»Jag undrar just», sade Peggotty, som ibland fick
sina anfall af undran med afseende på de mest
fjärr-liggande föremål, »jag undrar just hvad det blifvit
af Davys grandtant.»
»Bevara mig väl, kära Peggotty», sade min mor,
väckt ur sina drömmerier, »hvad pratar du för
dumheter ?»
»Jo, kära fru, det undrar jag verkligen», sade
Peggotty.
»Hur kom du att tänka på henne?» frågade min
mor. »Har du då ingenting annat att tänka på?»
»jag vet inte hur det kommer sig», sade
Peggotty, »men det är väl för att jag är dum, som mitt
hufvud aldrig valt sitt folk efter godtfinnande. De
komma och gå eller hvarken komma eller gå efter
eget behag. Jag undrar hvad det blifvit af henne.»
»Så underlig du är, Peggotty», gentog min mor.
»Man skulle nästan tro, att du önskade, att hon åter
kom hit på besök.»
»Det förbjude Gud!» utbrast Peggotty.
»Var då snäll och tala inte om ett så obehagligt
ämne», sade min mor. »Miss Betsey sitter nog instängd
i sin villa vid hafvet och stannar väl där. I alla
händelser är det inte troligt, att hon kommer att vidare
besvära oss.»
»Nej», mumlade Peggotty, »det är väl inte alls
troligt. Jag undrar, om hon lämnar efter sig något
till Davy, ifall hon dör.»
»Nej, vet du, Peggotty», utbrast min mor, »nu
är du verkligen alltför orimlig. Du vet ju hur
förargad hon blef för att den stackars älskade gossen
kom till världen.»
»Och det är väl inte troligt, att hon skulle vara
sinnad att förlåta honom nu», insinuerade Peggotty.
»Hvarför skulle hon vara sinnad att förlåta honom
nu?» inföll min mor med skärpa.
»Nu då han fått en bror, menar jag», sade
Peggotty.
Min mor började strax gråta och undrade, hur
Peggotty kunde våga säga någonting sådant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
